Advokaten om konkurshotet mot Kvalitena: ”Kan agera utan att ta till stora klubban”

Förra veckan rapporterade Affärsvärlden att fastighetsbolaget Kvalitena misslyckats med att betala en amortering om 40 Mkr med tillhörande ränta till sina obligationsinnehavare i tid.

Under gårdagen skickade bolaget ut ett pressmeddelande där de skrev att den uteblivna betalningen beror på “tekniska skäl” samt att bolaget arbetar med att förbättra sin balansräkning. Fastighetsbolaget uppger att de inte riskerar insolvens och att det kommer kommuniceras hur diskussionerna med de större obligationsinnehavarna går.

KvalitenaArtikel

Kvalitena: ”Arbetar med att stärka balansräkningen”

BEHÖVER AVYTTRA TILLGÅNGAR

Affärsvärlden har gått igenom Kvalitenas senaste kvartalsrapport som visade att det vid halvårsskiftet fanns totala tillgångar om 8,5 mdr kr – främst i form av fastigheter. Skulderna uppgår däremot bara till 5,0 mdr. På pappret finns således ett eget kapital i bolaget som uppgår till 3,5 mdr kr.

Det tycks alltså inte saknas kapital för att betala av på lånen. Men kruxet är att kapitalet ligger bundet i fastigheter och andra tillgångar som nu behöver säljas av om bolaget ska få loss likviditet som faktiskt kan användas för att hantera skulderna.

Den tidigare nämnda amorteringen på 40 Mkr är dessutom ett litet problem jämfört med att hela obligationen på totalt 800 Mkr förfaller till betalning sista mars 2024. Om ingen större fastighetsförsäljning kommit till stånd innan dess är Afv:s bedömning att det finns en risk att bolaget försätts i konkurs, såvida inte någon ny överenskommelse träffas med skuldägarna.

Affärsvärlden har sökt Kvalitena för en kommentar om obligationen som förfaller till betalning den sista mars 2024, men inte fått något svar.

“KAN INTE LUGGA EN FLINTSKALLIG”

André Andersson är senior rådgivare på Mannheimer Swartling och har varit med om att skriva standardvillkoren för obligationer på marknaden. Han menar att det inte finns någon specifik gräns för hur länge Kvalitena kan vara i dialog med sina obligationsinnehavare.

“Tyvärr kan man ju hålla på hur länge som helst”, säger han till Affärsvärlden och fortsätter:

“Du kan ju alltid välja att accelerera lånet och kräva in pengarna och i slutändan sätta emittenten i konkurs. Men det bygger ju på att det finns några tillgångar som du tror dig kunna, så att säga, lägga vantarna på.”

Vilket förfarande som blir aktuellt för obligationsinnehavarna är alltså delvis beroende av vilka tillgångar som finns i bolaget.

“Trots att den här sortens obligationer heter seniora så är de enbart det i förhållande till ett bolag högre upp i koncernstrukturen. Vilket gör att jag hellre skulle kalla dem för strukturellt efterställda. Då är möjligheterna att accelerera och kräva in pengarna begränsade. Många gånger är obligationen utställd i ett moderbolag som inte innehåller någonting annat än aktier i de dotterbolag där tillgångarna finns. Man kan inte lugga en flintskallig och är det en flintskallig som man har lånat ut pengarna till så hjälper det inte att börja lugga”, säger han.

The nuclear option

Det finns även praktiska problem med att kräva in pengarna och eventuellt försätta ett bolag i konkurs, exempelvis skulle långivarna kunna hamna i en sits där de behöver köpa de underliggande bolagen, administrera dem och kanske sätta in pengar som rörelsekapital. Det skulle också kunna leda till att andra långivare med bättre säkerheter, exempelvis banker, tvingas agera.

Det gör att André Andersson kallar alternativet för “the nuclear option”:

“Det är kul att ha kärnvapen, men man drar sig för att använda dem eftersom effekten kan bli värst för den som trycker på knappen.”

Är det troligare att de avvaktar och låter Kvalitena sälja av tillgångar för att betala lånen?

“Det skulle jag tro, och kanske att man vrider om armen på Kvalitena i någon form av process. De kan se till så att de får löpande information om vad bolaget gör och kanske dessutom sätter upp vissa deadlines för vad som ska åstadkommas. Innehavarna kan höja räntan eller kräva ytterligare amorteringar. På det sättet får emittenten incitament att agera utan att man behöver ta till den stora klubban.”

Obligationsinnehavarna kan även kräva att få aktier i bolaget eller någon form av bättre säkerhet, begära en ny ledning om de anser att den föregående misskött sig eller besluta sig för att genomföra en pantrealisation om det finns en pant i dotterbolagsaktier.