Aktier och fonder lyfter hushållens sparande

Under det andra kvartalet 2020 uppgick hushållens finansiella sparande till 140 miljarder kronor. Det är det högsta uppmätta finansiella sparandet sedan tidsseriens början år 1996 och 17 miljarder högre än föregående kvartal. Det skriver SCB i ett pressmeddelande.

Nysparandet i finansiella tillgångar uppgick till 216 miljarder kronor och skulderna ökade med 76 miljarder kronor.

Det som främst bidrag till det höga finansiella sparandet var dels storra nettoinsättningar på bankkonto, på 73 miljarder, och dels nettoköp av aktier och fonder, på 22 respektive 10 miljarder.

SCB poängterar att hushållens nettoinsättningar på bankkonto brukar vara stora under årets andra kvartal, då flertalet av aktieutdelningarna sker då, men att många aktieutdelningar i år har uteblivit. Att insättningarna ändå kom in så högt tillskrivs en fallande hushållskonsumtion.

Vad gäller sparandet i aktier och fonder nettoköpte hushållen aktiefonder för 17 miljarder kronor, medan räntefonder och andra fonder nettosåldes för 6 miljarder. Samtidigt nettoköptes noterade och onoterade aktier för 16 respektive 6 miljarder kronor.

Hushållens sparande i kontanter var också marginellt högre än motsvarande kvartal föregående år. Under andra kvartalet sparade hushållen 3 miljarder i sedlar och mynt, vilket motsvarar en ökning på 0,5 miljarder.

Vid utgången av andra kvartalet hade hushållens finansiella förmögenhet också nästan återhämtat sig efter den stora nedgången under det första kvartalet.

Nettoförmögenheten ökade med nära 900 miljarder under andra kvartalet, vilket SCB menar till viss del beror på det höga sparandet, men främst den starka börsuppgången.

”Stora delar av hushållens finansiella tillgångar är direktägande i aktier eller aktierelaterade tillgångar såsom aktiefonder eller försäkringssparande, som i stor utsträckning påverkas av börsens utveckling. Enligt Affärsvärldens generalindex steg börsen med 16,5 procent under andra kvartalet efter att börsen fallit med 18,4 procent under första kvartalet. Det innebär att det kraftiga fallet i hushållens nettoförmögenhet, som skedde under första kvartalet, till stor del hade återhämtat sig vid utgången av andra kvartalet”, skriver SCB.