”Aktiestinsen”-pengarna ska öka mångfalden: ”Det är fantastiskt”

Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson är en legend inom svensk finans. Han skapade under sin långa investeringskarriär sig en stor förmögenhet genom tålamod och en välfungerande strategi.

Artikel

Israelsson: ”Rekordbilligt att investera”

Israelsson köpte sina första aktier 1946. Med ett startkapital på 600 kronor skapade han en portfölj av tre aktier. Smålänningens portföljvärde uppgick som mest till 150 miljoner kronor. Aktiestinsen var disciplinerad och hade som strategi att köpa bolag med stabila kassaflöden, god utdelning och låg värdering.

Lennart Israelsson avled under 2017, han blev 101 år gammal. Förmögenheten han skapade har till stor del skänkts bort till välgörande ändamål.

”Vad ska jag med så mycket pengar till? Äter jag för mycket blir jag fet, dricker jag får jag ont i huvudet, reser jag bort längtar jag hem lika fort”, sade Aktiestinsen i en intervju med Smålandstidningen.

AKTIESTINSENS ANSLAG

Varje år delas Aktiestinsens anslag på miljonbelopp ut. Under 2008 donerade Israelsson 28 miljoner, då cirka 30% av hans portfölj, till forskning för ”utbildningssystemets fromma”. Anslaget används till grundforskning om hur man ska utforma utbildningssystem som gynnar samhället socialt, ekonomiskt och kulturellt. Kungliga Vetenskapsakademin utser mottagaren och i år går 1,8 miljoner kronor till Karl Wennberg som med sin forskargrupp ska bidra till mer jämställda utbildningsval.

“Det är fantastiskt”, säger Karl Wennberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och projektledare.

“Trots att vi blir mer jämställda i samhället blir vi inte mer jämlika”, fortsätter Wennberg.

Problemet som Karl Wennberg med sin forskargrupp vill angripa är att öka mångfalden i vilka som läser på högskolorna. Bland annat att försöka få fler unga kvinnor att välja ingenjör som yrkesbana. Trots att 60% av universitetsstudenterna i Sverige är kvinnor så var endast 1/3 av civilingenjörsstudenterna kvinnor. Män tenderar att välja yrken inom redan mansdominerande branscher, och vise versa.

Karl Wennberg beskriver detta som ett långsiktigt samhällsproblem. I hög grad väljer unga fortfarande att gå samma yrkesbana som sina föräldrar eller kompisar.

SKALAR UPP

I Malmö-området har man tidigare gjort pilotstudier. Men detta är en dyr verksamhet. Anslaget kommer möjliggöra att gå från förstudie och pilotstudie till storskaligt projekt.

“Nu jobbar vi vidare med uppskalning i Malmö där vi gjort pilotstudier. Samtidigt är vi i kontakt med andra skolförvaltningar och andra städer. Det ligger i allas uppdrag att främja, inte bara lika inför tillgång, men lika inför förutsättningar,” säger Wennberg.