ANALYS: Dags att följa Greenspan

Tidigare litade aktiemarknaden blint på den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan. Köp aktier när styrräntan sänks – konjunkturen och vinsterna vänder upp. Sälj när styrräntan höjs – konjunkturen är nära toppen och vinsterna vänder ned. Det senaste halvåret har placerarna tvekat om Greenspan verkligen har kontroll över den amerikanska ekonomin och kurserna har fallit trots räntesänkningarna.

Att på bara sex månader tvingas sänka med totalt 2,75 procentenheter, de kraftigaste räntesänkningarna under Greenspans mandat som Fed-ordförande, tyder på att kontrollen och framförhållningen också har varit si och så. Alltsedan Greenspan flaggade för framtida räntesänkningar, 5 december i fjol, har han tvingats jaga en allt svagare amerikansk ekonomi.

Onsdagens sänkning av den amerikanska styrräntan med en kvarts procentenhet, efter fem raka sänkningar med en halv procentenhet, kan mycket väl visa sig vara trendbrottet som återställer Greenspans förtroende. Den mindre sänkningen och flera passussar i Feds uttalande tyder på att han idag har ett fastare grepp om den amerikanska ekonomin.

Visserligen var pressmeddelandet i anslutning till räntebeskedet i huvudsak hemtam läsning. Bedömningen att riskerna för en svag ekonomi fortfarande överväger finns där. Att inflationen inte är något stort problem och att de strukturellt högre produktivitetsökningarna långsiktigt kommer att bestå likaså.

Men mer intressant var vad den amerikanska centralbanken inte sade. I pressmeddelandet fanns åtminstone fem punkter där Fed exkluderat eller glidit på formuleringarna jämfört med förra räntebeskedet 15 maj. Gemensamt för alla punkter är att de indikerar att Fed tror sig ha bättre kontroll, att osäkerheten minskat men att den negativa utveckling Fed handlat på också ägt rum.

Så här säger Fed om…

…företagens lageranpassning 15 maj: En betydande minskning av företagens överdrivet stora lager verkar ha kommit långt. 27 juni: Problemet nämns inte.

…osäkerheten om affärsutsikterna 15 maj: Urgröpning av nuvarande och framtida lönsamhet i kombination med avsevärd osäkerhet om affärsutsikterna håller sannolikt ned investeringarna framöver. 27 juni: Lönsamheten sjunker och investeringarna minskar.

…att efterfrågan från utlandet viker 15 maj: Det finns risk för lägre tillväxt utomlands. 27 juni: Tillväxten utanför USA sjunker.

…förmögenhetseffekten på konsumtionen 15 maj: Möjliga negativa effekter av de tidigare sjunkande aktiekurserna på amerikanernas förmögenhet och konsumtion. 27 juni: Det tidigare hotet berörs inte alls.

…hushållens konsumtion 15 maj: Konsumtionen och utgifterna för boende har hållits uppe ganska väl. 27 juni: Svag tillväxt i konsumtionen och Fed tar inte upp utgifterna för boende i uttalandet.

Redan i mars med den tredje sänkningen bröts en gräns. Då sänktes styrräntan till 5 procent. Det var under det historiska genomsnittet sedan 1989/1990 som har legat på 5,2 procent. Penningpolitiken fördes alltså in i expansivt territorium. Dagens styrränta på 3,75 procent och en realränta på någon procent är under normala konjunkturbetingelser en mycket expansiv penningpolitik.

Tillfällighet eller inte, men i slutet på mars och i början av april bottnade det breda amerikanska indexet S&P 500. Normalt brukar det ta sex, nio eller till och med tolv månader för att räntesänkningar ska slå igenom i ekonomin. Därför blir sommarens makrostatistik extra intressant eftersom de första signalerna måste komma på att räntemedicinen fungerar.

Den första indikatorn kommer redan i eftermiddag, fredag. Då publiceras inköpschefsindexet över amerikanska mellanvästern, det så kallade Chicago-indexet. På måndag är det dags för det stora inköpschefsindexet, NAPM, att offentliggörs. Faller de väl ut kan placeringsregeln att följa Greenspan vara högsta mode igen.