Aptitlig aktie efter kursfall

Två stora Willysbutiker några hundra meter från varandra. Sådan blir verkligheten när Axfood i höst slår upp portarna till livsmedelskedjans andra butik i industriområdet Veddesta i Järfälla strax norr om Stockholm. Bara ett stenkast bort ligger en befintlig butik. De två stormarknaderna ska enligt planerna drivas som separata enheter. De ska konkurrera med varandra men framför allt, får man förmoda, med huvudkonkurrenten Ica som nu under våren öppnar en ny butik av största storlek i Barkarbystaden ytterligare några hundra meter bort.

– Vi minskar golvytan i den gamla butiken och bygger en ny Willys. Vi bedömer att det finns en potential i området för det här området. Stockholm växer ju med två Nässjö om året, säger Axfoodchefen Anders Strålman som gärna exemplifierar med sin hemort.

Han utesluter inte att det kan bli fler dubbeletableringar på andra håll i tillväxtområden.

Ica-gruppen, med halva Sverigemarknaden under sig, är den självklara huvudkombattanten när jämnstora Coop och Axfood med 20 procent av marknaden vardera, ska plocka marknadsandelar på den hårt konkurrensutsatta livsmedelsmarknaden.

Coop är branschens sorgebarn och har under mer än ett decennium haft dokumenterat svårt att finna en framkomlig väg till varaktig lönsamhet. Med Axfood, som börsnoterades som Hemköp sommaren 1997, är situationen annorlunda. Axfood har stretat på lite i skymundan.

Medan Ica och Coop har haft en strategi att växa organiskt i Sverige, och samtidigt engagera sig i stundtals vådliga utlandsäventyr, har Axfood stadigt köpt nya butiker och marknadsandelar främst i Sverige men också i Finland, det senare en verksamhet som numer är avvecklad.

Låter det som ett hopkok till affärsidé kanske? Den som gläntar på grytlocket finner tämligen snabbt att inte minst resultatet för de olika delarna inom koncernen drar åt olika håll.

Den tyngsta komponenten i den familjen Antonia Ax:son Johnson-kontrollerade koncernen, Willysbutikerna, är en framgångssaga alltsedan grundaren Willy Schleeh drog i gång en lågprisbutik i Kungsbacka 1986. Axfood köpte företaget vid millennieskiftet.

Willysgruppen, som med en försäljning på 20,4 miljarder kronor under fjolåret står för drygt hälften av koncernens försäljning, är den enda enhet som når koncernens gemensamma finansiella mål om 4 procents rörelsemarginal. Rörelsemarginalen föll under fjolåret en tiondels procentenhet och landade på exakt 4,0 procent. Under fjolåret utökade kedjan med 12 nya butiker till 183 och drog i gång ett kundlojalitetsprogram som på ett halvår lockat över en miljon kunder att ansluta sig – ett slags rekord för svenska förhållanden, enligt Affärsvärldens källor.

Gruppens andra stora kedja, Hemköp med 69 butiker vid årsskiftet (tre färre än ett år tidigare), har däremot haft svårt att nå acceptabel lönsamhet. Men nu ser det ut som att problemen inom Hemköp kan vara på väg att lösas. Flera åtgärder som Axfood-ledningen har genomfört pekar mot att kedjan nu går mot en skördetid. Till grund för Axfoods kommande framgångar märks investeringar i bland annat it, allt från affärssystem till nya kundlojalitetsprogram, samt flera år av investeringar i nya butiker.

Axfood har på ganska kort tid vuxit från ingenting till en stor aktör i Sverige. Hemköp var vid tiden för börsnoteringen ingen stor spelare. Huvudkontoret låg i Falun och koncernen nådde vid sekelskiftet en försäljning på 5,3 miljarder kronor i årstakt. 14 år senare har Axfoodkedjan Hemköp en försäljning på 5,6 miljarder kronor, men står nu bara för 15 procent av koncernens omsättning. Kedjan nådde en rörelsemarginal på 2,7 procent under fjolåret och bommade därmed förra årets lönsamhetsmål. Inför 2014 har Anders Strålman deklarerat att Hemköp ska nå en rörelsemarginal på 3 procent. Första kvartalet 2014 gav en fingervisning om att vägen dit är möjlig att nå – marginalen steg till 2,8 procent, att jämföra med 2,1 procent under fjolårets första kvartal.

Hemköp är den kedja som har högst förbättringspotential i gruppen. Ledningen har bland annat börjat snegla på en del av de modeller som har gjort Ica-organisationen så framgångsrik. Under året som kommer väntas Axfood till exempel ge grönt ljus för upp till ett tiotal anställda butikschefer att köpa loss sina butiker från Hemköpkedjan. Syftet är att uppmuntra entreprenörskap och egenföretagande. Tanken är att en ny finansieringslösning ska göra det möjligt för medarbetare att köpa butiken.

Inom Ica-gruppen finns ett liknande arrangemang för nya handlare. Hemköps nyhandlarmodell innebär att majoriteten, 91 procent, av butiken ägs av Axfood under de första åren. Efter tre år kan handlaren köpa butiken av Axfood – och äger den då till 99 procent.

De två mer anonyma delarna av Axfood är grossisterna Närlivs och Dagab där den senare är själva navet i Axfood och står för tre fjärdedelar av koncernens varuförsörjning. De två grossistverksamheterna har en extern försäljning på 6,5 respektive 4,9 miljarder kronor (med 17 respektive 13 procent av koncernens omsättning). Här är lönsamheten, med fallande rörelsemarginaler under de senaste åren, fortfarande långt från koncernens 4-procentsmål.

Det här är områden som ledningen möblerar om i just nu. I år inleds ett projekt för att effektivisera logistiken för de två grossisterna, ett projekt som antas ta två år. Viktigast i det sammanhanget är att samordna transporterna. Som det ser ut i dag kör Axfood Närlivs och Dagab med två delvis parallella transportsystem.

Sparpotentialen vågar Axfood inte berätta om offentligt, men här räknar Affärsvärlden med att det finns i vart fall 200 miljoner kronor att spara årligen, vilket skulle motsvara cirka 0,5 procent i rörelsemarginal på hela koncernen.

Någon ytterligare ny logistiklösning i form av exempelvis centraliserad e-handel, som bland annat konkurrenten Ica utvecklar, ska man inte räkna med när det gäller Axfood. Enstaka butiker kan ordna utkörning, men tanken på en central e-handelslösning lades ner redan 2001, efter en kostsam läroperiod. Att få lönsamhet på att köra hem dagligvaror till kunder har egentligen ingen lyckats med fram till nu. Kunderna vill inte betala mer än vad de gör i butikerna, men samtidigt har det visat sig kostsamt att ha personal som packar och kör ut varor.

Axfoodaktien har aldrig varit en Affärsvärldenfavorit. Senast vi synade företaget var i oktober 2012 då vi förmodade att aktien var fullvärderad och skulle komma att utvecklas ungefär som index framöver. Tiden därefter har sammanfallit med en uppgång på 41 procent (med utdelning tillkommer ytterligare 10 procent) samtidigt som börsen som helhet klättrat 30 procent.

Betyder det att aktien har gjort sitt nu?

Vi tror inte det. Kursraset på som mest 10 procent i samband med kvartalsrapporten i förra veckan är ett utmärkt köptillfälle.

Stabila ägare av kött och blod, som just på årets stämma satte in Antonia Ax:son Johnsons dotter Caroline Berg i styrelsen, garanterar kontinuiteten. Och försäljningen lär fortsätta öka med 2–3 procent årligen när marginalerna inom Hemköp inom några år når 3,5 procent, där de var tidigare. Lägg till besparingarna inom logistiken och att Willys-marginalerna kan klättra ytterligare några tiondelar, vilket betyder att marginalmålet från 2016 ska kunna höjas till 4,5 procent (p/e 12,8). Men också med betydligt mer modesta antaganden, som att koncernen når nuvarande mål, ligger p/e-talet på aptitliga 15 för 2016. Aktien har potential att nå 390 kronor på ett års sikt.