Är detta lösningen på krisen?

Sex centralbankers gemensamma beslut att sänka räntan med 0,5 procentenheter är den första gemensamma aktionen i sitt slag sedan räddningsaktionen efter terrordåden 2001.

Riksbanksdirektionen i Sverige och den europeiska centralbanken ECB slår knut på sig själva när det gäller att motivera den från USA hastigt koordinerade nödsänkningen av reporäntan med en halv procentenhet till 4,25 procent.

Inflationstrycket, som fram till i förra veckan har beskrivits som ett hot mot svensk ekonomi är nu plötsligt som bortblåst. Det heter i riksbankens motivering till sänkningen att:

”Nedgången i den ekonomiska aktiviteten och de lägre priserna på olja och andra råvaror talar för att inflationstrycket blir lägre framöver” och att ”Även om utvecklingen i Sverige till viss del skiljer sig från den i andra länder, är en sänkning av reporäntan motiverad även här.”

En liknande kovändning gör ECB som så sent som i förra veckan lät styrräntan ligga kvar på oförändrade nivåer med motiveringen att riskerna för stigande inflation fortfarande fanns kvar. Det hette från Jean-Claude Trichet, ECB-chefen, att den dåvarande räntenivån ”är vad som just nu krävs för att inom 10–18 månader ha pressat ner inflationstakten från dagens nivå på 3,6 procent till målet, som är nära under 2,0 procent.”

Idag faller de orden platt till marken. Äntligen kan man tillägga. För när Riksbanken och ECB nu ändrar inriktning, den senaste svenska räntehöjningen på 0,25 procent genomfördes för bara en månad sedan, sker det i form av en nödsänkning som inte har skådats sedan terrorattentaten i New York och Washington för sju år sedan. Också då genomförde riksbanker världen över en gemensam räntesänkning och sänkningen var, då som nu, 0,5 procentenheter.

Den akuta insatsen och samordningen med centralbankerna i Kanada, USA, Storbritannien, Schweiz och Euroland (ECB) visar hur allvarlig situationen för världens finansiella system är.

Och precis som för sju år sedan kan aktörer världen över räkna med att initiativet den här gången togs från USA och därmed med att räntesänkningarna kan komma att fortsätta. För USA behöver hjälp av världens andra ekonomiska stormakter för att få fart på hjulen igen. I USA är nämligen räntebotten nära, onsdagens sänkning på 0,5 procentenheter till 1,5 procent ger inte mycket spelrum nedåt, men i Europa och Sverige finns fortfarande handlingsutrymme. Här ligger räntorna nu på 3,75 procent (ECB) respektive 4,25 procent.

För börs- och finansmarknaderna är den gemensamma aktionen goda nyheter. Kan centralbankerna agera tillsammans en gång ökar chansen att de kommer tillbaka med fler gemensamma åtgärder. Och kanske betyder det att onsdagen den 8 oktober går till historien som dagen då finanskrisen 2008 började lösas upp.

nullnullnullnull