Är vädrets makter outgrundliga?

KRÖNIKA. Enorma skyfall efter stormen Harvey har lett till översvämningar i Houston. Orkanerna Irma och José har inneburit massiv förödelse i Karibien och USA, och vi har sett de värsta monsunregnen på 15 år i Indien, Nepal och Bangladesh.

Låt mig direkt klargöra: jag är ingen klimatforskare och gör inga anspråk på att försöka förklara orsakerna till de bevisligen förekommande naturkatastrofer vi upplever. Inte heller kan jag med säkerhet fastställa att antalet katastrofer kommer att bli fler framöver. Jag har dock en stark känsla av att vädrets inverkan på den globala ekonomin har ökat avsevärt sedan jag började handla obligationer för trettio år sedan och är helt övertygad om att det kommer att spela en ännu större roll i framtiden. Att studera väderkartor håller på att bli en allt viktigare del i arbetet.

Mycket forskning har bedrivits vad avser naturkatastrofers inverkan på makroekonomin. I ett längre tidsperspektiv visar de flesta studier generellt att stora naturkatastrofer i utvecklade länder drar ner såväl den faktiska som den potentiella tillväxten, då resurser omfördelas mot andra områden än de som bäst stimulerar tillväxten.

I mindre utvecklade länder kan däremot naturkatastrofer få direkt motsatt effekt, hänsyn inte tagen till det mänskliga lidandet. Ekonomiskt pratar man om kreativ förstörelse (creative destruction) där jordbävningar eller orkaner slår ut en föråldrad och omodern infrastruktur som ersätts med en ny modern och driver tillväxten framåt. Detta bygger dock på att dessa länder, genom bistånd eller lån, får resurser att bygga upp sin ekonomi igen och att man inte, som exempelvis i fallet Haiti, drabbas av återkommande katastrofer.

I ett kortare perspektiv, och närmare min vardag, har den senaste tidens naturkatastrofer direkt påverkat bensin- och oljepriser och därmed också prognoser på svensk inflation. De kommer att påverka sysselsättningen i USA och därmed kanske också den amerikanska centralbankens räntepolitik, vilket får konsekvenser för den globala ekonomin. Försäkringspremier kommer att bli ännu dyrare när försäkrings­­- ­bo­lagen försöker parera och förutse vädrets effekter för skadeutfallet.

Det gäller både privata och företagsförsäkringar. I efter­dyningarna av orkanen Andrew gick räntorna, något oväntat, upp i USA. Försäkringsbolagen tvingades nämligen sälja stora mängder obligationer för att kunna betala försäkringstagarna.

Kaffe­priset gick tidigare i år upp 30 procent beroende på torka i Brasilien och översvämningar i Vietnam. Priset på vanilj har femdubblats sedan 2015 då flera cykloner drabbat Madagaskar – värld­ens största vanilj­producent.

Allt det som beskrivits påverkar direkt eller indirekt, och på kort och lång sikt, de prognoser som jag och mina medarbetare dagligen arbetar med.

I en inte alltför avlägsen framtid kan en väderguru eller meteorolog som medarbetare bli ett naturligt inslag i en analysorganisation. Konsekvenserna av volatilt och ilsket väder börjar bli för kraftiga och återkommande för att negligeras i en miljö där man ägnar stor möda åt ekonomiskt och finansiellt prognosarbete.

”Alla talar om vädret men ingen gör någonting åt det”, lyder uttrycket. Kanske dags att försöka i alla fall.

Hoppet lever

Forskning visar också att tilliten mellan människor ökar i om­råden som ofta drabbas av återkommande naturkatastrofer. Man är beroende av varandra för att överleva. Det inger ändå ett visst hopp.