Bankveteran om den svenska modellen

Bankveteranen Ronit Ghose hyllar den svenska bankmodellen. Men aktierna är fullvärderade.

Analytikern Ronit Ghose, vid den globala storbanken Citi, har följt den svenska bankbranschen i snart 20 år och är i kraft av sitt inflytande över investerare utomlands och i Sverige en av de aktörer som svenska bankchefer måste lägga sig mest vinn om att vårda kontakterna med.

I en mejlintervju med Affärsvärlden konstaterar han att de nordiska bankerna, snart åtta år efter finanskrisen, är bland de starkaste I Europa

-De nordiska länderna är, tillsammans med Benelux-länderna, fortsatt bland de mest lönsamma bankmarknaderna i Europa om man mäter avkastning på kapital. De nordiska bankernas lönsamhet drivs av en unik kostnadseffektivitet och små kreditförluster. Nordiska banker är bra när det gäller lönsamhet och produktivitet och dessutom lyckliga nog att verka i en relativt gynnsam ekonomisk omgivning.

Hur ser du på de svenska bankernas utveckling jämfört med andra europeiska banker under de senaste åren?

-Svenska banker är attraktiva för investerare tack vare att de har en stark kapitalbas, bra effektivitet i rörelsen och attraktiv direktavkastning. Bankernas affärsmodeller är solida vilket betyder att när en vd byts ut, som nyligen skedde i Nordea, så sker det utan dramatik vilket kan jämföras med förändringarna helt nyligen i några europeiska och brittiska banker.

Hur ser du på att Swedbank, som var mest illa ute under finanskrisen, nu är bäst i klassen när det gäller avkastning på eget kapital?

-Swedbanks förmåga att vara bäst i klassen drivs av att banken har en fokuserad ledningsgrupp, en relativt enkel affärsmodell, en stark ekonomisk miljö kring kärnverksamheten, bostadslån och hushållsbanktjänster, samt av återhämtningen i bankens baltiska dotterbolag. Swedbank har högst avkastning på kapital, cirka 15 procent, och det kommer högst troligt att göra det möjligt för Swedbank att betala ut 75 procent av vinsten i utdelningar och ändå fortsätta ackumulera kapital.

Å andra sidan har Handelsbanken, som länge var värderad
med premium på börsen, av allt att döma förlorat sin premiumvärdering. Varför?

-Det finns många orsaker till att Handelsbanken har varit uppskattad under lång tid. Stabil tillväxt, allt starkare finanser och en unik decentraliserad affärsmodell är några förklaringar.En resultatmiss (q3 2015, reds anm) ändrar inte en bank men det är naturligt att ett svagare resultat än väntat resulterar i att en så pass högt värderad bank som Handelsbanken förlorar en del av premiumvärderingen gentemot andra banker.

Hur klarar svenska banker den nya konkurrensen från mindre specialiserade aktörer. Har hoten blivit värre på senare tid?

-Sverige och Stockholm är den näst största fintech-staden (financial technology, reds anm) efter London och det kommer allt fler fintech-bolag som utvecklar intressanta B2B och B2C-idéer. De svenska bankerna är naturligtvis medvetna om de nya konkurrerande krafterna och investerar tungt i tekniklösningar för att kunna hävda sig. Så har exempelvis Swish-systemet, som utvecklats kollektivt av de svenska bankerna, gjort det extremt enkelt att betala konsument till konsument och systemet gör att det inte är särskilt intressant för nya aktörer att ge sig in i det svenska betal-ekosystemet.

Tre av fyra svenska storbanker bommade analytikernas förväntning efter tredjekvartalsrapporen. Varför?

-Tredje kvartalet har varit utmanade på grund av den svaga aktiviteten på finansmarknaden och på grund av volatila aktiemarknader men den här avmattningen inträffade inte bara i Sverige utan gäller för de flesta europeiska banker.

Krävs det räntehöjningar för att få tillbaka lönsamheten till tidigare nivåer. Eller finns andra vägar?

-Citis ekonomer väntar sig en ytterligare ränteneddragning i Sverige och minusräntan kan bli kvar en tid. Bankerna behöver anpassa sig till den här nya världen genom att höja utlåningsräntorna och också genom att avgiftsbelägga stora företagskunder när de har inlåning på banken. Fram till nu har de svenska bankerna gjort ett bra jobb med att höja marginalerna, addera avgifter och att fokusera på kostnadseffektivitet.

Hur tror du bankerna påverkas av minusräntan som enligt riksbankens prognos kommer att bli kvar i två år till? 

-Minusränta och låg inflation är negativt för bankernas intjäningsförmåga. Vi tror på begränsade tillväxtmöjligheter för de svenska bankerna under de kommande åren. På lång sikt finns risken att minusräntan eldar på en tillgångsbubbla på fastighets- och bostadsmarknaden likväl som på aktiemarknaden men den risken finns inte bara i Sverige.

Hur kompenserar sig bankerna för minusräntan? Eller gör de inte det?

-Bankerna kommer att kompensera sig genom att ändra priserna på bostadslån och andra lån, lägga till nya avgifter och genom att sänka kostnaderna.

Får vi se negativa sparräntor?

-Bankerna kommer att göra sitt bästa för att undvika att avgiftsbelägga konsumenter. Det är ett psykologiskt hinder att ta ut minusräntor på besparingar. Men bankerna kan så klart ta avgifter på kontona vilket kan ha samma ekonomiska effekt men inte samma psykologiska effekt på kunderna. För stora företag är situationen annorlunda. Det finns inga skäl att inte ta negativa räntor av så pass sofistikerade kunder om Riksbankens räntor är negativa.

Vilken är din favoritbankaktie i Norden?

-Vi har neutral vikt på alla svenska banker. Vi har varit mer positiva till danska banker tack vare att de drar nytta av den ekonomiska återhämtningen i Danmark som påverkar bankerna genom lägre kreditförluster. Dessutom pekar förändringar i Danske Bank och i några konkurrerande banker på att landet en förbättring i marknadsstrukturen mot färre banker, lägre kostnader och mindre aggressiv prispress.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.