Befria spararna, men låt det kosta

Var och en måste få möjlighet att flytta sina inlåsta pensionspengar. Men den som flyttar måste vara beredd på att det kostar att krångla sig ur ett kollektiv.

Regelbundet, och med ett par års mellanrum, brukar en debatt om ”flytträtt” blossa upp i Sverige. Det kan ju låta rätt högstämt, som om det gällde någon av FN beslutad mänsklig rättighet. Men här handlar det om något mycket mer prosaiskt, nämligen pensionssparares rätt – eller möjligen brist på sådan – att flytta sina pengar från ett livförsäkringsbolag till ett annat.

Bli inte förvånad nu, men de som brukar föra upp flytträttsfrågan på agendan så fort de får chansen är samma aktörer som skulle tjäna på att fri flytträtt införs; närmare bestämt försäkringsmäklare samt små pensionsbolag som vill ha större marknadsandel. Det händer också att politiker som vill profilera sig som marknadsliberala lyfter ämnet, de brukar dock tystna en aning om de blir ministrar eller på annat sätt får makt att ingripa och tvingas sätta sig in i frågans komplexitet.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här

Annons från Trapets