Börsdrömmen lever – hoten likaså

Go Greenspan, go! Kulten kring den legendariska amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan borde ha fått sig en ny skjuts efter förra tisdagens centralbanksbesked. Den extremt expansiva
penningpolitiken, styrränta 1 procent, bibehölls.

Dessutom gavs bonusbeskedet att företagens produktion ökar i ”solid takt” och att nyanställningarna ”släpar efter”. Formuleringarna gav ny näring för dem som tror på den perfekta börsmiljön och att det nya inneordet ”jobless growth” ska bli mer än en dagslända.

I detta drömscenario kommer företagen att kunna öka sina vinster och kassaflöden genom att:

– öka försäljningen med en hjälp av en amerikansk återhämtning.
– producera mera tack vare produktivitetsvinster och utan att behöva nyanställa.
– på en svag arbetsmarknad hålla nere löneökningarna.
– låna billigt tack vare låg inflation och aggressiv penningpolitik.
– överdrivna investeringar under 1999 och 2000 fortfarande håller ned kapacitetsutnyttjandet långt under det normala.

På räntemarknaden tolkades Feds skrivelse som att den nästan gåtfullt låga styrräntan kommer att hållas oförändrad inte bara till september eller december utan en bra bit in på 2005. Med lågt inflationstryck under överblickbar framtid vågar Fed hålla likviditetskranarna vidöppna och ränteaktörerna handla ned obligationsräntorna och göra aktier till ett förmånligt alternativ.

Ett frågetecken är om de amerikanska hushållen med börsuppgång och stigande huspriser i ryggen ska fortsätta konsumera och hålla uppe den amerikanska ekonomin när sysselsättningsläget vacklar och skattelättnaderna så småningom klingar av.

Den största risken mot scenariot är att Fed överdoserar den penningpolitiska stimulansen eller att inflationen tar fart av någon chock och trycker upp långräntorna. Med de upptrissade huspriserna och aktiekurserna kombinerat med höga hushållsskulder skulle priset för ett Fed-misslyckande vara mycket högt. Enligt Morgan Stanleys strateg Stephen Roach är just faran för att bubblan med de höga aktiekurserna och huspriserna ska spricka väsentligt högre än kostnaden för en ny recession.

Inte bara en amerikansk räntechock skulle dramatiskt förändra börsutgången på Stockholmsbörsen. Dollarn, spekulanternas syn på Ericsson och terrorattacker är tre andra exogena chocker som dramatiskt skulle kunna förändra utgången på Stockholmsbörsen. Så här slår de:

Joker 1: Räntan

Teoretiskt innebär låga räntor alltid hög känslighet för oväntade förändringar. En sifferlek med Affärsvärldens utdelningsmodell visar att en räntehöjning med en procent skulle slå allvarligt mot börskurserna.

Direktavkastningen på Stockholmsbörsen är 2,5 procent. Förmoda sedan att bolagen uthålligt kan öka sina vinster i takt med OECD-blockets BNP-tillväxt i löpande priser de kommande två åren eller runt 5,5 procent. Med en ränta på 4 procent och en riskpremie på lika mycket matchar placerarnas avkastningskrav och den förväntade avkastningen varandra och Stockholmsbörsen skulle enligt antagandena vara korrekt värderad.

Stiger räntan och därmed avkastningskravet isolerat med en procentenhet från detta utgångsläge skulle det slå med 30 procent på kurserna enligt värderingsmodellen. Ett mer troligt scenario är att en räntehöjning kommer som svar på att tillväxt- och inflationsförväntningarna stiger. Vilken faktor som stiger snabbast avgör nettoeffekten på kurserna. Hursomhelst kan rörelserna bli mycket stora.

Joker 2: Spekulanter i Ericsson

Något som i det närmaste blivit en naturlag på aktiemarknaden är den intimt sammanflätade utvecklingen för Ericssonaktien och Stockholmsbörsen. Stiger Ericsson går börsen upp och vice versa. Av stapeldiagrammet framgår att Ericssonaktien och Affärsvärldens generalindex inte under ett enda kalenderår sedan 1992 har gått åt olika håll.

När Ericssons börsvärde närmade sig halva Stockholmsbörsens var sambandet nästan en matematisk nödvändighet. Med Ericssons nuvarande börsvikt på runt 10 procent fanns förutsättningar att trenden skulle brytas. Men hittills i år har det varit samma visa som vanligt. Ericsson står med sin 65-procentiga uppgång för fyra femtedelar av årets börslyft på 7 procent.

Skälet är att de tvära kurskasten har kompenserat för den lägre börsvikten. Bakom dem ligger osäkerheten kring Ericsson och telekommunikationsbranschen i allmänhet.

Detta är en idealisk grogrund för spekulation och kortsiktig handel. I februari och mars svarade Ericsson ensamt för nästan en tredjedel av aktiehandeln på Stockholmsbörsen trots den betydligt lägre börsvikten.

Fortsatt ovisshet och att Ericsson är mäklarfirmornas kurtagegenerator nummer ett talar för att det ligger i mångas intresse att kurssättningen för Ericsson även framöver kommer att svänga friskt och vara frikopplad från fundamentala faktorer.

Joker 3: Terrorister

De allra bittraste konsekvenserna av de senaste årens terror har hittills varit på det mänskliga och politiska planet. Den cyniska aktievärlden har varken USA, bin Ladin eller andra terrorister ännu lyckas skrämma upp ordentligt.

I tabellen på motstående sida finns listat kurseffekterna av de senaste årens större terrorattacker. Någon större panik har de inte utlöst. Efter bombattentatet mot nattklubbsdistriktet på Kuta Beach, Bali, steg till och med kurserna.

Helt har effekterna inte uteblivit. Utan tvivel hade också kursraset efter 11 september-attacken 2001 blivit djupare om inte världens större centralbanker unisont svarat med att sänka styrräntorna.

Även om vi inte vet hur placerarna skulle reagera på ett dåd mot ett finansiellt centrum så verkar konkreta hot som aktiemarknaden kan oroa sig inför ha större effekt på kurserna. Inför Irakkriget, som indirekt kan sägas vara en konsekvens av 11 september och krig i Afghanistan, föll kurserna med 24 procent från november till krigsstarten i mars.

Joker 4: Dollarn

Med en snabbrörlig USA-dollar, osäkra valutaprognoser och ett stort beroende för de svenska exportbolagen är den amerikanska valutan en opålitlig faktor som kan kullkasta de flesta scenarier. Effekten av förändrade valutakurser är stora.

För de stora drakarna i exportsektorn exklusive Ericsson drog negativa valutaeffekter främst från ett 17-procentigt dollarras mot året innan ned gruppens resultat 2003 med 14 procent eller 6 miljarder kronor.

Ericsson ensamt redovisade negativa valutaeffekter på 4 miljarder kronor. En enkel tumregel för de här bolagen som grupp är att varje procentenhets dollarfall sänker deras resultat med en procentenhet. Hittills i år har dollarn backat 7 procent. Därmed måste bolagen öka resultat med 7 procent bara för att hålla huvudet över ytan.

Det är osannolikt att alla fyra jokrar dyker upp på en och samma hand, med samma styrka och verkar åt samma håll. Men mycket talar ändå för att det kommer att bli en skakig färd för Stockholmsbörsen det närmaste året. De med svaga nerver gör därför sannolikt bäst i #att välja en annan sparform.