”Centralt att Riksbanken inte regelbundet behöver be om mer kapital”

– Den nya riksbankslagen innebär en uppdelning mellan finansiell stabilitet och penningpolitik som i grunden är bra men den är alltför detaljerad på vissa punkter, sade riksbankschef Erik Thedéen när han idag talade vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet.

Styrningen är till exempel alltför stark när det gäller förstärkningar av valutareserven och köp av värdepapper i finansiellt stabilitetssyfte. Riksbanken hade också haft en bättre handlingsfrihet om förutsättningarna för de verktyg som finns tillgängliga hade varit desamma för både penningpolitik och finansiell stabilitet, framhåler Thedéen.

För Riksbankens oberoende är det viktigt med ett eget kapital och en intjäningsförmåga som är tillräckligt stora för att banken ska vara självfinansierande. När räntorna steg under 2022 gjorde Riksbanken förluster på de obligationsköp som banken tidigare gjort för att stötta ekonomin. Dessa förluster har inneburit att banken i dag har ett för litet eget kapital. Den nya riksbankslagen kräver nu att Riksbanken begär förstärkning av det egna kapitalet.

– I lagen är huvudregeln att eget kapital ska återställas till grundnivån på drygt 40 miljarder kronor. Detta kommer att vara utgångspunkten när Riksbanken i mars månad gör sin framställning till riksdagen, sa riksbankschefen.

Finansieringen är en större utmaning i Sverige än i många andra länder där centralbankerna får stor räntefri finansiering genom att kontanter används i större utsträckning.

– På längre sikt behöver Riksbanken stärka sin intjäning eftersom finansieringen via utestående kontanter har minskat och dessutom är vår verksamhet i dag mer omfattande och resurskrävande än tidigare. Det är centralt att Riksbanken inte hamnar i en situation där vi regelbundet behöver gå till riksdagen för att be om mer kapital. Det skulle strida mot principen om finansiellt oberoende, avslutade Thedéen.