Chefsekonom: Mest förvånande i inflationsutfallet

KPIF för april var 2,0 procent jämfört med samma period förra året. Siffran var något under Riksbankens förväntningar, men i linje med inflationsmålet på 2 procent.

– Ett av de mått som många framhåller som än viktigare, den så kallade kärninflationen, KPIF exklusive energipriser, var också helt i linje med Riksbankens förväntningar. Anledningen till att vi använder oss av det måttet ibland är att energipriserna tenderar att svänga kraftigt från en månad till en annan och de ligger dessutom i mångt och mycket utanför Riksbankens kontroll, säger Roger Josefsson chefsekonom på Macrobond till Affärsvärlden.

Han anser att kronlättnaden efter inflationsbeskedet är väntad, eftersom inflationen kom in i linje med utländska prognosmakares förväntningar.

– Om dagens tendens håller i sig, med utfall väl i linje med Riksbankens prognoser, kommer ränteläget att gradvis stramas åt och kronan antagligen också att stärkas. Det beror mycket på att marknaderna just nu förväntar sig i princip helt oförändrad reporänta under resten av året. Och även om Riksbankens planerade höjningar är oerhört försiktiga, kan det från ett hushålls- och företagsperspektiv vara värt att fundera över vad även relativt små höjningar innebär för ens månatliga budget. Den typen av känslighetskalkyler är inte minst viktiga idag då många är högt belånade, säger han, och fortsätter:

– Av den svaga svenska kronan syns ännu mycket lite och det är kanske det som är mest förvånande i de senaste månadernas inflationsutfall.

Han anser att det är viktigt att komma ihåg att i takt med att effekten av bensinprishöjningar klingar av så kommer inflationen antagligen att gå ned mot omkring 1,5 procent.

– Därefter är frågan om den fortsatt starka arbetsmarknaden äntligen ska ge upphov till löneökningar som är tillräckligt höga för att företagen också ska tvingas höja priserna, och därmed inflationen, säger han.