Chefsekonom: Räntorna borde varit högre de senaste tio åren

Danske Banks chefsekonom Frank Jullum anser att roten till de höga skulderna bland de norska hushållen är den låga räntan. ”Det är inte bra att räntorna varit låga under så lång tid”, säger han och varnar för allvarliga konsekvenser när oljepriset sjunker.

Precis som i Sverige ökar hushållens skulder i Norge.

Det är
ett bekymmer anser Finanstilsynet, den norska motsvarigheten till svenska
Finansinspektionen. På onsdagen presenterade myndigheten en rapport där den än
en gång understryker bekymren med den skenande skuldbördan.

Frank Jullum, chefsekonom på Danske Bank, håller med
Finanstilsynet och varnar för dramatiska konsekvenser.

– Om oljepriserna faller ännu mer, ned mot 50
dollar per fat, leder det till en högre arbetslöshet i Norge, säger han till
Dagens Närlingsliv och fortsätter:

– Då blir de stora skulderna och de höga
bopriserna ett problem. När skulderna ökar snabbare än inkomsterna och
bostadspriserna stiger snabbare än inkomsterna över en längre tid, ökar de
ekonomiska riskerna. Nedgången kommer bli brant.

Enligt Frank Jullum är de låga räntorna den stora orsaken
till skuldberget bland de norska hushållen. Den ligger också bakom de allt
högre bostadspriserna i landet, menar han.

– Det är inte bra att räntorna varit låga under så
lång tid, även om det är för att få upp inflationen, säger han till dn.no.

Hushållens höga skulder medför att de är mer sårbara för ett
prisfall på olja, enligt Frank Jullum. Han varnar nu för att det kan få allvarliga
konsekvenser för norsk ekonomi.

– Egentligen är det för sent. Vi borde haft högre räntor de
senaste tio åren än vad vi har haft och acceptera en lägre inflation, helt
enkelt för att undvika att skulderna blivit för stora, säger han till dn.no.

Enligt Finanstilsynet har drygt var tredje norsk bolåntagare
en belåningsgrad som överstiger 85 procent av bostadens värde. Det är 11
procentenheter högre än i fjol.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.