Chefsekonom varnar för utdragen nedgång

– Avmattningen i industrisektorn håller på att sprida sig till den bredare tjänstesektorn i Sverige. Det är ett oroväckande tecken att den konjunkturavmattning vi har sett sedan en tid tillbaka håller på att förstärkas, säger Anna Breman.

Inköpschefsindex för den privata tjänstesektorn sjönk 4,4 indexenheter till 49,8 i september, enligt Swedbank/Silf. Ett värde under 50 indikerar minskad aktivitet i sektorn.

Bred nedgång

Nedgången är bred och följer på ett kraftigt fall för inköpschefsindex för tillverkningsindustrin tidigare i veckan.

“Samtliga delindex sjönk mellan augusti och september där affärsvolym och orderingång svarade för det största bidraget till den månatliga nedgången i PMI-tjänster, med sammantaget 3,8 indexenheter”, skriver Swedbank/Silf i ett pressmeddelande.

Den dystra konjunktursignalen kommer samtidigt som handelskonflikten mellan EU och USA fått nytt bränsle med en ny omgång USA-tullar på EU-varor för 7,5 miljarder dollar i slutet av oktober samtidigt som risken för att Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal den 31 oktober kvarstår.

Om regeringen tillsammans med andra europeiska regeringar inte agerar mer kraftfullt med finanspolitiska stimulanser i detta läge kan det bli en utdragen nedgång, varnar Anna Breman.

– Det finns en möjlighet, framförallt för norra Europa, att motverka den här nedgången med en mer aktiv finanspolitik, även från Sverige. Gör man det tror jag att man kan vända det här inom ett eller två år, säger hon.

“Risk för avmattning”

Hon tycker att det finns goda förutsättningar att motverka nedgången, bland annat mot bakgrund av den starka arbetsmarknaden inom just tjänstesektorn.

– Men gör man inte det finns det en risk att man går in i en konjunkturavmattning som håller i sig i flera år framöver, säger Breman.

Swedbanks chefsekonom har redan tidigare kritiserat regeringen för att inte skjuta till mer stimulanser i höstbudgeten: Hon vill se mer stöd till kommuner och landsting, men även mer långsiktiga satsningar på investeringar i infrastruktur och klimatomställning.

– Vi fick ju 24-25 miljarder i höstbudgeten. Vi har bedömt att det finns utrymme för ungefär det dubbla, utan att svensk statsskuld stiger. Det tycker jag är rimligt, säger Breman.

Tror inte på räntehöjning

Hon tillägger att hon räknar med att Riksbanken inte kommer att kunna genomföra den höjning av styrräntan som direktionen, med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen, har flaggat för kring årsskiftet.

– Vi tror inte på någon höjning från Riksbanken, varken 2019, 2020 eller 2021.

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer i slutet av oktober.