Riksbankens huvudbry: Hushållen förväntar sig sänkta räntor

Det var en enig direktion som höjde räntan med 25 punkter i juni till 3,75%, samtidigt som den flaggade för framtida höjningar. I protokollet från det senaste räntemötet, som släpptes under måndagen, framgår en oro om att inflationen ska bita sig fast. Ökade priser inom tjänstesektorn är ett huvudbry för Riksbanken.

”Hushållen verkar prioritera konsumtion av tjänster som fritid, resor och nöjen på bekostnad av annan konsumtion”, säger Anna Breman, förste vice riksbankschef, i protokollet och fortsätter:

”När data nu visar att underliggande inflation fortfarande är hög och detta drivs av tjänstepriser är min nuvarande bedömning att en höjning är lämplig både vid dagens möte, sannolikt i september, och kanske även efter det.”

RiksbankenArtikel

Nytt bottenrekord för kronan: ”Krävs tydlighet från fastighetssektorn”

Inte självklart att räntan sänks vid 2%-målet

I protokollet lyfter hon även fram det som problematiskt att många hushåll och företag förväntar sig att styrräntan snart ska sänkas.

”Om hushållen tror att åtstramningen är tillfällig och att styrräntan snart ska sänkas kan de välja att använda sparmedel för att jämna ut konsumtionen över tid. Efterfrågan stärks och inflationen riskerar att bita sig fast på hög nivå. I förlängningen kan det leda till att vi behöver göra ytterligare räntehöjningar.”

Hon understryker också att det är inte är självklart att räntan kommer att sänkas när inflationen är tillbaka på 2%.

Svag krona lockar turister

Det var även hökaktiga toner från vice riksbankschef Per Johansson.

”Även om jag tycker att vår nya penningpolitiska plan för stunden är välavvägd befarar jag att vi framöver kan komma att behöva revidera planen ytterligare i stramare riktning”, säger han. 

Johansson lyfter fram den svaga kronan som en möjlig orsak till de ökade tjänstpriserna.

EuroArtikel

Anders Elgemyr: Vansinnigt att gå med i euron nu

”Den lågt värderade svenska växelkursen gör ju att det blir billigt för utländska turister att konsumera i Sverige. Det kan förmodas att en hel del av denna konsumtion avser tjänster, till exempel campingplatser, stuguthyrningar, hotell eller restauranger”, säger han och fortsätter:

”Det är också tänkbart att den svaga kronkursen innebär att ovanligt många svenskar väljer att semestra på hemmaplan, vilket då ytterligare skulle kunna pressa upp tjänstekonsumtionen.”

Riksbanken behöver hålla jämna steg

Vice riksbankschef Aino Bunge betonar att Riksbanken behöver följa med övriga centralbanker för att minska risken för ytterligare kronförsvagning.

”I ljuset av att kronan är så svag och att andra centralbanker stramar åt sin penningpolitik behöver även Riksbankens penningpolitik stramas åt. Annars riskerar kronan att försvagas ytterligare vilket i sin tur motverkar inflationsdämpningen”, säger hon. 

Hon ser också ett scenario där Riksbanken kan behöva höja mer än prognosen, om tjänstepriserna fortsätter att öka.

Vice riksbankschef Martin Flodén säger att det finns tre scenarion som motiverar fortsatt åtstramning.

”Konjunkturbilden är visserligen svårtolkad men förefaller starkare än vår tidigare bedömning. Kronan har återigen försvagats påtagligt. Och de senaste inflationsutfallen är en besvikelse trots att KPIF-inflationen blivit lägre än väntat.”

Svenska kronanArtikel

Svenska kronan noterar nytt bottenrekord

Thedéen: Fastighetsbolagen ingen trolig förklaring

Riksbankschef Erik Thedéen talar om att kronutveckling fortsätter att överraska negativt, att det senaste årets försvagning är oväntad och att det finns fler hypoteser kring försvagningen.

”Jag är inte övertygad att de förklaringar som lyfts fram under senare tid, som har att göra med oro kring svenska fastighetsbolag, är troliga”, säger han enligt protokollet och fortsätter:

”Faktum är att även andra mindre valutor som den norska kronan försvagats i ungefär samma utsträckning. Dessutom ser vi få andra indikationer från prissättningen på finansmarknader, som exempelvis på bankernas upplåningskostnader, som talar för att oron för fastighetsbolagen skulle vara en avgörande faktor för kronans negativa utveckling.”

Erik Thedéen lyfter också att kronan borde vara starkare.

”Det finns tvärtom, menar jag, ekonomiska fundamenta som talar för en starkare svensk krona, men när en appreciering kan ske är svårt att förutse.”

Han avslutar med att en förvarning om att penningpolitiken kan komma att stramas åt ytterligare.

”Visar det sig att kronans försvagning under det senaste året får ett större genomslag på inflationen än vad vi tidigare antagit kan det, allt annat lika, medföra en stramare penningpolitik än vad som nu ligger i vår räntebana.”