Danske Banks chefsekonom ser ingen botten för kronan

Den redan svaga svenska kronan, liksom svenskarnas köpkraft, blir allt svagare. En euro kostar nu 10:79 kronor och en dollar kostar 9:65 kronor. Så dyr har euron inte varit i svenska kronor mätt sedan sommaren 2009. Senast dollarn låg på den här nivån var under 2002.

Bara sedan årsskiftet handlar det om en försvagning med sex procent mot euron och nio procent mot dollarn.

– Jag tror tyvärr att det blir ännu värre, säger Michael Grahn.

Skjuter kronan i sank

Den allt svagare kronan sysselsätter många ekonomers hjärnor, och även Riksbankens ledamöter kliar sina huvuden, men viftar bort kritiken att det är deras fel – Riksbanken har ett inflationsmål, inget växelkursmål.

I teorin ska en svag krona driva upp importpriser och därmed lyfta inflationen, men så sker inte.

Michael Grahn kan dock inte se något annat än att Riksbanken eller någon annan utländsk centralbank ändrar sin syn, för att få fart på den svenska valutan igen.

– Riksbanken skjuter hela tiden på höjningen av räntan, och då går kronan ner, säger han.

Vinnare och förlorare

Men alla är inte särskilt ledsna för det. Exportföretagen gråter knappast blod över utvecklingen, även om en och annan direktör klagar på att de dopade vinsterna söver företagen. Mycket av vinsterna, som när de växlas in till svenska kronor, kan härledas direkt från den svaga kronkursen.

Förlorarna är i stället vanliga konsumenter, exempelvis när de ska ut och resa och i form av dyrare importvaror. Hade det exempelvis bara varit för matpriserna hade Riksbanken höjt räntan för länge sen.

– Och våra svenska tillgångar blir billigare, säger Grahn som tycker sig se flera fall av utlänningar intresserade av köp av svenska företag och annat.