Det nya, kalla handelskriget

Dmitrij Medvedjev fnös. Västvärlden skadar sig mest själv av kyligare förbindelser med Ryssland. Men för Rysslands del är det kanske inte så viktigt längre att öppna handeln och gå med i världshandelsorganisationen WTO.

– Om vi inte når en överenskommelse om att gå med i WTO snart kommer vi att sluta följa ett antal avtal som ålägger oss vissa handelsplikter, hotade han in i tv-rutan.

Den ryske presidentens uttalande vid badorten Sotji vid Svarta havet den 3 september var menat som en påtryckning. Det öppnade också en bakdörr till en snygg sorti om den ryska WTO-ansökan kollapsade efter Georgienkriget. Ryssland lär inte slippa in i WTO alltför snart i rådande spända läge. Alla nuvarande WTO-medlemmar måste säga ja – däribland USA och inte minst Georgien.

– Rysslands närvaro i WTO är inte bara Rysslands mål utan också en nödvändighet för andra ekonomier, påminde Medvedjev.

Hur det än går kommer Ryssland inte att stänga av kranen på naturgaspipelinen till Europa, fortsatte han för att ändå påminna om att möjligheten fanns.

Några dagar senare preciserade finansminister Alexej Kudrin varningen till att WTO-samtalen måste avslutas i år. Annars drar Ryssland tillbaka vissa handelsåtaganden.

Skogsindustrin verkar bli först av svenska branscher att drabbas av de surnade relationerna. Stålindustrin kan följa. Slopandet av de sibiriska överflygningsavgifterna kan också vara i fara för SAS.

Ryssland är nu det enda land av någon storlek i världen som står utanför WTO. Efter 15 års förhandlingar verkar Rysslands intresse ha svalnat. Om Ryssland fortsätter att ställa sig utanför internationella regler – både inom ekonomin och inom säkerhetspolitiken – väntas landets oberäkneliga, protektionistiska agerande förstärkas. WTO-inträdet är en signal att Ryssland vill följa internationella regler. WTO skulle förankra Ryssland i det internationella, regelbaserade handelssystemet, som det så vackert heter.

När ett land blir medlem i WTO ges garantier, så att investerare ska känna sig tryggare. Utländska företag får tillträde till marknaden, tullprocedurer förenklas och regler bli tydliga och förutsägbara. Rättsskydd ska finnas och inom WTO:s ram finns bindande tvistelösningar.

Tullar sänks också. I Rysslands fall från 11,1 procent till 7,6 procent i snitt för industrivaror. Efter WTO-inträdet vill EU gå vidare med ett frihandelsavtal som ger nolltullar. Inom tjänster skulle WTO-medlemskapet innebära att EU-företag får etableringsrätt i Ryssland och rätt att sälja tjänster över ryska gränsen. Däribland finns tjänster som telekom, transport, finans, bygg, distribution, miljö och turism.

I stället kantrar den ryska ekonomiska politik alltmer åt nationalism. Väl känt är att makthavarna vill skaffa sig statlig kontroll över strategiska näringssektorer, främst energi men också andra råvaror, försvar, flygindustri och järnvägstrans­porter. Där har utländska bolag och inhemska oligarker behandlats bryskt.

Ett annat mål för politiken är att behålla råvaror inom landet för att förädla dem där. Ryssland har tillämpat exportskatter på virke och spannmål. Tullarna slår hårt mot Sverige även om den egentliga måltavlan är råvaruhungriga Kina.

– De svenska skogsföretagen är inställda på att det blir en höjning från 15 euro per kubikmeter ved till 50 euro från årsskiftet. Man har redan börjat lägga om inköpen. Det tar tid. Efter årsskiftet blir det inte mycket rysk import, säger Linda Eriksson, rådgivare på Skogsindustrierna.

50 euro motsvarar 80 procent av värdet. I juli i fjol införde Ryssland exporttullar på 10 euro per fast kubikmeter för barrved och björkved över 15 centimeters diameter. I april i år höjdes tullarna till 15 euro.

Sverige importerade omkring 2,5 miljoner kubikmeter vardera året 2004 och 2005, importen sjönk till 1,7 miljoner kubik 2006 och 2007. Finland är värre ute. Där importerar man 12–15 miljoner kubik. Störst köpare av ryskt timmer är Stora Enso, som i förra veckan lade fram åtgärder som innebär att bolaget inte behöver importera rysk ved nästa år.

Tillsammans med import från Baltikum kommer ökad efterfrågan från Sverige och Finland att påverka hela den internationella prisbilden på timmer.

Inom stål kan något liknande hända. Ryssland har planer på att höja export­tullarna på järnskrot från nuvarande 15 euro per ton till 120 euro. Agerandet skulle strida mot ett avtal med EU från i fjol och mot andemeningen med WTO-inträdet, anser EU-kommissionen.

– Det kan gå snabbt. Det har ryktats om att det blir i november. Ett tiofaldigande av skatten betyder mycket. Det billigaste skrotet kostar 2 800 kronor per ton. Så 1 000 kronor skatt på det är mycket. Skrotpriserna har varit mycket höga, men det är svårt att veta hur mycket som slår igenom, säger Mathias Ternell på Jernkontorets handelsavdelning.

Stål är viktigt för verkstadsindustrin i Sverige, även om den mesta produktionen är malmbaserad. Men även här är spridningseffekten på internationella priser den viktiga effekten. Turkiet är stor importör av ryskt järnskrot.

En uppgörelse om att 2013 slopa avgifterna när europeiska flygbolag flyger över Sibirien är också knuten till WTO-inträdet. Avgiften kostar SAS 20 miljoner dollar per år enligt taxan 1 miljon dollar per veckoavgång. Överenskommelsen kan vara i farozonen om Ryssland drar sig ur olika handelsåtaganden.

Fordonsindustrin kan även få tillbaka en skatteklausul för sina sammansättningsfabriker i Ryssland. I fjol gick Ryssland med på att avskaffa skatten i enlighet med WTO-reglerna.

Andra områden som har pekats ut för möjliga protektionistiska åtgärder är finansmarknad och jordbruk.

Läget i WTO-förhandlingarna är nu osäkert. Det är EU-kommissionen som sköter förhandlingarna å EU-ländernas vägnar. Och kommissionens förhandlare vill hålla dialogen i gång med de ryska motparterna i Genève, men kontakterna färgas givetvis av det politiska läget.

Ryssland är en enorm marknad bara ett stenkast från Sverige, en marknad som har växt mycket kraftigt det senaste decenniet. Svensk export har ökad med i genomsnitt 19 procent per år 2004–2007. Större skada för svensk ekonomi än enskilda handelshinder vore förstås om Kremls bristfälliga ekonomiska politik ledde till stagnation och kris i den ryska ekonomin.

Den ryska ekonomin är mycket ensidigt beroende av energi och råvaror. (Olja och naturgas står för 60 procent av exporten.) Resten av ekonomin och samhällsapparaten har inte moderniserats tillräckligt. Om Ryssland står utanför WTO väntas det försvåra landets diversifiering bort från energi och råvaror.

Pessimister som Rysslandsexperten Anders Åslund vid Peterson Institute tror att bristerna i marknadsekonomin kommer att medföra en väsentligt lägre tillväxt, kanske nolltillväxt. När Sovjetunionen föll samman förlorade Finland en fjärdedel av sin utrikeshandel och hamnade i ekonomisk kris.

Så vart går Ryssland? Inom landet finns givetvis olika maktpolitiska falanger och olika företagsintressen. Den aggressiva utrikespolitiken mot små grannstater skadar de västvänliga krafterna. Besvikelsen är stor över att den ryska politiken inte har ändrats efter presidentvalet i våras då Dmitrij Medvedjev ersatte Vladimir Putin, som blev premiärminister.

Skräckscenariot handlar om ett nytt kallt krig. Den brittiske journalisten Edward Lucas, författare till boken ”The New Cold War”, hävdar att Ryssland har skaffat sig det västerländska systemets mundering – lagar, val och privat egendom – för att dölja en laglös, brutal och girig verklighet. Den ideologiska konflikten är inte längre mellan marxism-leninism och välfärdskapitalism, utan mellan laglös rysk nationalism och lagstyrd västerländsk multilateralism, skriver han.

När Ryssland återgår alltmer till att bli en auktoritär stat blir målet att införliva självständiga stater, som tidigare tillhörde Sovjet, i Rysslands maktsfär. Ryssland ska ha ”ett privilegierat intresse” i länder med vilka man har ”särskilda historiska band”, förklarade Dmitrij Medvedjev. Efter Georgien kan ryskt intresse riktas mot Ukraina, Moldavien, de baltiska länderna eller staterna vid Kaspiska havet.

Med skyhöga energipriser har makt­eliten med ursprung i KGB känt sig oövervinnelig. Bilden av ett trotsigt Ryssland som står upp mot yttre hot – den gamla vanliga fienden väst – går också hem i den inhemska, nationalistiska opinionen. Kriget i Georgien avledde uppmärksamheten från inflation, korruption och interna maktstrider.

Att den ekonomiska utvecklingen blir lidande är ett pris som Ryssland uppenbarligen är villigt att betala. Eftersom Ryssland har en hand på kranen till Europas energiförsörjning väntade sig Kreml inga större reaktioner.

Kanske har Medvedjev och Putin överraskats av kraften i västvärldens mjuka makt. Kremleliten besitter inga djupare kunskaper i marknadsekonomi. Moskvabörsen har rasat med 50 procent sedan toppen i maj. Rubeln faller till rekordlåga noteringar. Investerare flyr när den politiska risken ökar.

I Ryssland hukar svenska dotterbolag och håller sig borta från politik. Ryssland är fortfarande en stor och attraktiv marknad. Och ingen effekt av Georgienkriget har ännu märkts bland de svenska företag i Ryssland som har kontakter med Export­rådet, säger Ulf Runesson, Rysslandschef för Exportrådet i Sankt Petersburg. Men kanske kommer någon effekt att synas på sikt om den ryska utvecklingen avskräcker från nya satsningar.

EU-ländernas strategi är att inte isolera Ryssland. En positiv utveckling ska uppmuntras med handel och öppna relationer. En kraftig konfrontation tjänar bara de hårdföra nationalisterna på, är tanken.

– Ryssland åsamkar sig självt stor skada med de åtgärder man vidtar. Det ryska agerandet får effekt på sikt. Inte om fem veckor, men om fem år. Detta agerande innebär att vi i EU lägger om energiförsörjningen och gör oss mindre beroende, sade utrikesminister Carl Bildt till Affärsvärlden.

Även han fnös.

svensk export till ryssland

År Värdeökning

2004 20%

2005 17%

2006 12%

2007 27%

2008 (H1) 30%

Svensk export 2007

Bransch Värde, mdr kr

Bilar 4,0

Telekomutrustning 2,3

Kemikalier 2,1

Lastbilar, bussar 1,5

Kraftgeneratorer 1,1

Papper, kartong 1,1

Bygg, gruvutrustning 0,9

Totalt 22,7

Svensk import 2007

Bransch Värde, mdr kr

Bränslen 23,0

Halvfabrikat 4,1

Kemikalier 1,9

Råvaror 1,7

Totalt 31,2

Källa: SCB.