DNB: Riksbanken måste revidera sin prognos – och marknaden korrigera sig

DNB:s Ulf Andersson, chef för FICC Markets i Sverige, skriver i sitt marknadsbrev att han ser en mycket stor skillnad mellan den ränteutveckling som Riksbanken prognosticerar i sin räntebana och den utveckling som marknaden förväntar sig. Detta avspeglas i prissättningen av olika ränteprodukter.

”Det är mycket tydligt att Riksbanken inte har lyckats övertyga marknaden om den framtida ränteutvecklingen. Om cirka arton månader, det vill säga i slutet av 2023, så prisar marknaden in att styrräntan har nått sin topp på ca 3,35%. Riksbanken menar samtidigt att den då enligt huvudscenariot kommer vara ca 1,50%. 185 punkters skillnad. Enligt det högre alternativscenariot prognosticerar de 2,35% vilket fortfarande är 100 punkter lägre än marknaden”, skriver han.

Han menar att det mest troliga, givet de senaste inflationssiffrorna och den amerikanska centralbanken Fed:s agerande förra veckan, är att Riksbanken höjer räntan med 50 punkter i juni. Vidare menar han höjningar om ytterligare 50-75 punkter under hösten är troligt.

”Detta är i så fall en betydligt snabbare åtstramning än vad som annonserades i april och ligger mer i linje med alternativscenariot och även med marknaden som just nu prisar in 1,50% i slutet av 2022. Givet att det tar en viss tid innan åtstramningen får avsedd effekt så finns det heller inga skäl att vänta. På kort sikt får marknaden av allt att döma alltså rätt. Vad som händer sedan är mer osäkert”, skriver han.

Dock tvivlar Ulf Andersson på den effekt som Riksbankens styrränta kan ha på inflationen, åtminstone på kort sikt. Detta då han menar att den svenska inflationen än så länge inte är utbudsdriven utan främst beror på flertalet globala omständigheter på utbudssidan. Dock påverkar styrräntan i högsta grad inflationsförväntningarna, vilket är viktigt inför nästa års avtalsrörelse.

”En sak är dock glasklar. Givet de svenska hushållens höga skuldsättning i kombination med en mycket stor andel rörliga räntor i bolånen, något som inte är fallet i USA, så kommer höjda räntekostnader snabbt minska utrymmet för privat konsumtion. Lägg därtill en sur börs och fallande huspriser. Det ger en negativ förmögenhetseffekt som tillsammans med sviktande framtidstro tenderar att minska konsumtionen ytterligare. Eftersom privatkonsumtionen utgör ca 45% av BNP i Sverige så kommer det slå hårt mot tillväxten. Bara förväntningarna på en sådan utveckling kommer då även minska investeringsviljan i näringslivet, vilket minskar tillväxten ytterligare”, skriver han.

Han menar därför att det inte är troligt att Riksbanken höjer styrräntan så mycket som marknaden nu prisar in. Dock tror han att de tidigarelägger ett antal höjningar, vilket innebär att en korrektion av de svenska marknadsräntorna är att vänta. Det som skulle tala emot detta är Riksbankens fokus på inflationsmålet, och här frågar sig Ulf Andersson om en en styrränta på 1,5-2% kommer kunna anses vara nog kontraktiv.

”Vi kan dock konstatera att även i alternativscenariot ligger toppen en hel del under de 3,35% som marknaden idag prisar in, och dessutom ett år senare. Så slutsatsen är trots allt att marknaden kommer behöva korrigera sig längre ut på kurvan”, skriver han.