DOLLARN: Topp i sikte

Den amerikanska dollarn bara stiger och stiger. Nu har den nåttsin högsta nivå på tre år. Sedan i början av 1995, när dollarnnådde botten, har den stigit med 25 procent mot D-marken. Barasedan i november har den stärkts med över tio procent. Vad berordenna styrka på? På kort sikt talar det mesta för en starkdollar. Tillväxten i den amerikanska ekonomin är högre än i EU–länderna, samtidigt som inflationen verkar hålla sig i schack.Fredagens statistik för arbetsmarknaden visade attsysselsättningen i februari återigen ökade mycket mer än väntat — samtidigt som löneökningarna var lägre än väntat.

Att den amerikanska konjunkturen är starkare återspeglas också iatt de amerikanska räntorna ligger högre än till exempel detyska. Korta amerikanska räntor ligger drygt två procentenheteröver de tyska, och förväntningarna är inställda på oförändradeller ännu större räntemarginal. Även om den amerikanskainflationen ser ut att hålla sig i schack ännu så länge är detmycket möjligt att den korta räntan höjs under det närmastehalvåret. Även de långa amerikanska räntorna ligger högre än detyska, men denna skillnad bör främst återspegla förväntningar omatt den amerikanska inflationen kommer att ligga litet högre.

Hur länge kan dollarns styrka bestå? Så länge den amerikanskaekonomin ser så mycket starkare ut än de europeiska lär styrkanhålla i sig. Men dollaruppgången i sig bidrar till att stärka deeuropeiska ekonomierna och försvaga den amerikanska. Europaskonkurrenskraft stärks ju på bekostnad av den amerikanska närdollarn stiger. Och även om den europeiska konjunkturen är svagså finns det en del tecken på att den är på väg att återhämtasig. I måndags meddelades att den så kallade EU-barometernfortsatte uppåt för sjätte månaden i rad i februari (den är ensammanvägning av förväntningarna på den ekonomiska utvecklingeninom industrin, byggsektor, detaljhandel och bland hushållen).Även i Tyskland har det, den höga arbetslösheten till trots,kommit en del positiva signaler under den senaste tiden.Orderingången från exportmarknaderna, som mattades i slutet avförra året, vände kraftigt uppåt i januari. Industriproduktionenexklusive byggsektorn (som pressades ner av det kalla vädret),ökade också med 1,5 procent från december till januari. Dentidpunkt när de europeiska ekonomierna kanske till och med växerlitet snabbare än den amerikanska behöver alltså inte vara såavlägsen.

På lång sikt (det vill säga flera år) vore det också konstigt omdollarns styrka skulle bestå. Strukturella underskott iutrikeshandeln talar för att dollarn är övervärderad. Förnärvarande uppgår underskottet i bytesbalansen till ungefär tvåprocent av BNP och USA har inte haft överskott sedan i början av1980-talet. Sammantaget förefaller det rimligaste scenariot varaatt dollarn om något år är svagare än idag.

FAKTARUTA: NY INDIKATOR

Affärsvärlden presenterar i detta nummer för första gången enindikator för bolagen som noteras på Stockholm Börsinformationslista, SBI-listan. Vanliga nyckeltal som räntabilitet och p/e–tal är sällan tilllämpliga på SBI-bolagen. Merparten av bolagenär i ett tidigt skede av sin utveckling. 15 av de 24 bolagen iindikatorn redovisar förlust eller nollresultat.

Förväntningarna på bolagens framtida vinster är dock i mångafall enorma. Här finns exempel på bolag som värderas ett par trehundra gånger bolagets försäljning! Eller där det synliga egnakapitalet värderas till flera tusen procent. Se sidorna 26 till34.