Dollarraset driver ned lönsamheten

Kronförstärkningen gentemot dollarn under det första kvartalet i år är den största sedan 1990, både i absoluta och relativa tal. Under perioden januari-mars noterade kronan i genomsnitt till 8,55 kronor att jämföra med 10,44 kronor för motsvarande tremånadersperiod för ett år sedan. Förstärkningen är på 1,9 kronor eller 18 procent. Det kommer att synas i börsbolagens rapporter för det första kvartalet.

Kronförstärkningen mot dollarn är större än förstärkningen under det sista kvartalet förra året. Då noterades en kronförstärkning med 1,6 kronor till nio kronor jämfört med sista kvartalet 2001. Den förstärkningen, med 15 procent, var då ett rekord i sig.

För det exportberoende svenska näringslivet är det bistert besked. Många företag har levt gott under de år som kronan var svag, under 2001 var kursen 11 kronor. Då kunde dollarmiljoner trilla in utan större ansträngning. En tumregel är att en försvagning av dollarn med 10 procent slår med 5 procent mot bolagens vinster. För det första kvartalet i år betyder det, allt annat lika, att vinsterna blir nära 10 procent lägre än under samma period 2001.

Kronförstärkningen verkar därtill hålla i sig ett tag till. Enligt en sammanställning från SME Direkt räknar ekonomerna med att kronan når 8,30 mot dollarn om sex månader och om ett år tros den ligga på 8,20 kronor. Affärsvärldens egen prognos går längre och räknar med att dollarn går under 8 kronor.

Ericsson drabbas hårt
I tabellen ovan visas hur ett antal börsföretags resultat före skatt påverkas vid en försvagning mot kronan gentemot dollarn. Utgångspunkten har varit fjolårets genomsnittskurs på 9,70 kronor gentemot ett rimligt genomsnitt för i år, kring 8,40 kronor. Det blir en effekt på 14 procent.

Ericsson drabbas hårt med ett resultattapp på drygt två miljarder kronor jämfört med fjolåret. Nu mildras effekten av att Ericsson terminssäkrat sina valutaflöden på mellan 9 och 12 månader framåt, men effekten klingar av successivt under året.

För Volvo slår dollareffekten ännu hårdare, med en hel miljard kronor. Volvo har säkrat två tredjedelar av sina dollarflöden sex månader framåt.

För massaproducenten Rottneros riskerar kronförstärkning att sopa bort hela vinsten. Tappet kan hamna på 450 miljoner kronor att jämföras med Afvs resultatprognos på 200 miljoner. Att det inte blir värre beror på att Rottneros säkrat en del av sitt dollarflöde samt, inte minst, att massapriset säkrats till ett högt pris.

För verkstadsföretagen Sandvik, SKF och Atlas Copco kommer kronförstärkningen att slå igenom med full kraft redan under första kvartalet. Samtliga tre bolag har en säkringshorisont på korta tre-fyra månader.

Lån i dollar
Vinnare på en svagare dollar är bolag som importerar varor i dollar och säljer i kronor. Här återfinns SSAB och MTG. SSAB gör stora råvarinköp i dollar, av malm och kol, medan försäljningen sker till kunder i Europa. Och MTG köper in amerikanska filmrättigheter till lägre priser.

Bland vinnarna finns även dialysföretaget Gambro. Resultatförbättringen på 650 miljoner kronor beror på att företaget lagt sina lån i dollar liksom att en stor del av goodwillen härrör från ett amerikanskt förvärv. Sådant slår igenom mindre på sista raden nu.

En annan vinnare är flygbolaget SAS vars
inköpskostnader, främst bränsle, sjunker när dollarn tappar i värde mot kronan. Av SAS kostnader går drygt 20 procent till bränsle. SAS har dessvärre inte mycket glädje av detta eftersom problemen på andra håll är desto större, senast med resenärernas skräck för Sal-smittan från Asien.

Även klädjätten H&M drar fördel av dollarn eftersom en stor del av inköpen görs i den valutan. Men den direkta effekten blir försumbar eftersom billigare inköp i stort sett kommer kunderna till godo genom lägre priser i butikerna, enligt IR-ansvarige Carl Henrik Enhörning. Dollareffekten syns då i stället som ökad försäljning och stärkt marknadsposition.

Men sådant är svårare att mäta. Dollarn är inte det
enda som kommer att påverka bolagen det här kvartalet. Sannolikt blir det en negativ effekt av krigsutbrottet under de sista två veckorna i mars.

Den sena påskveckan, som i år infaller under det andra kvartalet kan lindra den effekten lite, liksom att första kvartalet förra året led av sviterna efter terroristdåden i september 2001. Men det är dollarn som slår hårdast, både detta och några kvartal framöver. Räkna med det.Vi förlorar på raset

Bolag Resultattapp Vinst före skatt,
(mkr) 2002 2003(p)

1. Ericsson 2 200 -14 500 -8 800
2. Volvo 1 000 2 010 2 800
3. Atlas Copco 540 4 500 4 700
4. Rottneros 450 85 200
5. SKF 400 3 500 3 400
6. Sandvik 325 5 050 5 400
7. Billerud 150 310 1 050
8. Elekta 100 310 300
9. Allgon 70 -120 10

Vi vinner på raset

Bolag Förbättring Vinst före skatt,
mkr 2002 2003(p)

1. SAS 1000 -450 -500
2. Gambro 650 1050 1400
3. SSAB 500 820 1500
4. Boliden 450 110 100
5. MTG 110 30 450
Exemplen utgår från att dollarn under 2003 når ett genomsnitt på 8,4 kronor jämfört med 9,70 kronor för 2002, dvs ett tapp med 1,3 kr, eller 14 %. Vi har inte beaktat eventuella valutasäkringar. Vinstprognoser: Affärsvärlden
Källa: Årsredovisningar