Domstol friar Fermentas oljeäventyrare

Stockholms tingsrätt anser att Magnussson inte varit företrädare för Fermenta och att åtalet om trolöshet mot huvudman därmed ska ogillas.

Vad gäller misstankarna om grovt bedrägeri så har det varit av central betydelse om Magnusson och den förre finanschefen vilselett andra i Fermenta styrelse vad gäller en pantsättning. Tingsrätten anser att Magnussons version varit seriös och substantiell, medan rätten anser att åklagaren inte kunnat styrka att Magnusson vilselett rätten.

1994 var Lars-Erik Magnusson ägare i flera bolag i den så kallade Larmagruppen, som bland annat hade intressen i ett oljeutvinningsprojekt i Turkmenistan. För att klara finansieringen köptes större delen av det börsnoterade Fermantas aktier, och vid en extra bolagsstämma i oktober 1994 beslutades att Fermenta skulle byta namn till Larmag International och att man skulle lägga till olje- och finansverksamheten till bolagsordningen. Lars-Erik Magnusson kontrollerade vid stämman 96 procent av rösterna.

I samband med de affärer som följde rörande köpet av ett raffinaderi gjordes en pantsättning, genom att 18 miljoner dollar sattes in på ett konto i Schweiz. Fermenta förlorade därefter kontrollen över detta konto. Pengarna användes inte till raffinaderiköpet utan för andra Larmagsbolags likviditetsbehov, och för att rädda projektet i Turkmenistan. Oklarheterna kring hur dessa pengar användes ledde också till att Fermenta avnoterades på börsen.

Åtalet gäller bland annat om Fermentas styrelse var medveten om hur de 18 miljoner dollarna skulle användas. Åtalspunkten svindleri bygger på att Stockholmsbörsen och aktieägarna inte fått korrekt information. Åklagaren ansåg att Magnusson och den förre finanschefen gjort sig skyldiga till grovt bedrägeri och/eller trolöshet mot huvdman, alternativt anstiftan eller medhjälp till båda brotten.

Tingsrätten anser alltså att Magnusson inte har ”varit att anse som företrädare för Fementa och att åtalet mot honom för trolöshet mot huvudman redan därigenom skall ogillas.”

Beträffande åtalet för grovt bedrägeri har det varit avgörande om Lars-Erik Magnusson och den förre finanschefen vilselett andra i Fermentas styrelse när det gäller pantsättningen. Tingsrätten anser att det som Magnusson uppgett är både substantiellt och seriöst i fråga om både turkmenistanprojektet och raffinaderiprojeket och därmed måste godtas. Tingsrätten anser däremot att åklagaren inte kunnat styrka att någon av de åtalade gjort sig skyldiga till att ha vilselett styrelsen.

När det gäller den förre finanschefen och åtalet om trolöshet mot huvudman i samband med pantsättningen anser rätten att han endast haft en förmedlande roll och därmed inte kan lastas för ansvar.

Ser man på åtalet om grovt svindleri, som alltså har handlat om informationen om bland annat pantsättningen, påpekar tingsrätten att Magnusson inte varit företrädare för Fementa och därmed inte ansvarig för bolagets information. Rätten anser också att Magnusson inte påverkat informationsgivningen.