Dopade valutor alltstörre sparrisk

Vad har valutaspekulanter som säljer yen och köper dollar gemensamt med japanska banker fullmatade med australiensiska statsobligationer, ungerska hushåll med bostadslånen i Schweiz och svenska Turkietfonder som gått upp med upp emot 50 procent på ett år? Svar: Alla har dragit stora fördelar av att carrytrading har varit en mycket populär investeringsstrategi under de senaste åren. Men det börjar bli ett alltmer riskfyllt alternativ för spekulanterna.

Det har alltid funnits olika former av carrytrade i världen. Under långa tider har det varit ett viktigt smörjmedel för världsekonomin när länder på väg mot överhettning har höjt räntan och på köpet fått en valutaförstärkning som också hjälpt till att dämpa tillväxten. Eller så har ett land i motsatt situation sänkt räntan i hopp om att försvaga valutan, öka exporten och sätta de ekonomiska hjulen i rullning. Men under de allra senaste åren har det blivit allt vanligare att utnyttja ränteskillnader mellan olika länder för att få hög avkastning på kort sikt. Den risk man tar är att räntevinsten förloras genom valutaförluster.

Det har lett till allt större svängningar på valutamarknaden och till uppenbart felprissatta valutor. Ett exempel på det förstnämnda är den australiensiska dollarn som under årets första halvår stärktes med 15 procent mot yenen för att när finanskrisen slog till tappa hela uppgången. Och när oron hade lagt sig steg den lika fort igen. Den turkiska liran har i sin tur stärkts med drygt 10 procent mot den svenska kronan utan att någon annan förklaring kan ges än att den höga räntan i Turkiet lockar till sig spekulativt kapital i mycket stor omfattning.

Problemet är att ingen egentligen vet hur stor carrytraden är och därmed vilka risker som har byggts upp i det finansiella systemet. De hedgefonder som oftast pekas ut som de stora aktörerna på den här marknaden har ofta sitt säte på Bermudas eller på någon av Kanalöarna. Därför är det svårt att veta hur stora valutaflöden det egentligen handlar om. Däremot kan man konstatera att många hedgefonders avkastning är starkt korrelerad med utvecklingen för den japanska yenen eller den schweiziska francen, de två mest populära valutorna att låna i.

En annan populär variant, särskilt i Japan, är att helt enkelt låna direkt i bank och köpa exempelvis en obligation från Australien eller Nya Zeeland. Så länge man låter bli att skydda sig mot valutarisken blir avkastningen hög. Det finns ett flertal japanska fonder och banker som satt detta i system och på så sätt har de kunnat kränga högavkastande ränteprodukter på en marknad som annars mest kännetecknats av nollränta. Och så länge den japanska yenen fortsatt att tappa i värde så har det varit en lysande affär, både för banker och kunder.

Det växande internationella fondsparandet har också hjälpt till att göda carryhandeln. Många svenska fonder som exempelvis placerar i länder som Sydafrika, Turkiet eller Brasilien har under det senaste året fått en stor del av sin avkastning från valutavinster. Och när avkastningen blir hög så lockar man till sig nya sparare vilkas pengar ska placeras i nämnda länder.

Att upp emot en tredjedel av de ungerska hushållen sägs ha sina bostadslån i Schweiz är väl inget som direkt påverkar en världsvaluta som schweizerfrancen, men för den ungerska ekonomin kan det bli kännbart om en uppenbart undervärderad franc helt plötsligt skulle stärkas kraftigt.

Det enda som kan sägas någorlunda säkert är att det under senare år på många hålls byggts upp stora, spekulativa valutapositioner. Och när världsekonomin av allt att döma går in i en lugnare fas så kommer det att bli stora svängningar på valutamarknaden. För när tillväxtkakan krymper blir det svårare för länder att klara sin egen tillväxt med en felprissatt valuta. Det skulle inte förvåna om nästa stora finansiella oroshärd uppstår när alla dessa carrypositioner ska reverseras. Turbulensen på finansmarknaderna riskerar alltså att öka ytterligare under den närmaste tiden.

Carrytrading kommer att fortsätta vara ett viktigt instrument för investerare. En valuta som av allt fler pekas ut som ett möjligt alternativ är den amerikanska dollarn. För om Federal Reserve tvingas sänka räntan kraftigt så bli det lockande att låna i USA och placera i andra regioner. Och om så blir fallet kan dollarn få sig en riktigt resa nedåt.

(Artikelförfattaren är fondförvaltare vid Bergsgård Petersson Fonder)