Oljepriset

Ekonom: Därför är USA oljepriskrigets förlorare

Vinnaren på det stora prisfallet på olja är den aktör som ”kan ta mest stryk”, skriver Bloomberg-kolumnisten och ekonomen Leonid Bershidsky och pekar ut USA som den mest sannolika förloraren på priskriget.
13 januari 2015 14:41

Oljepriserna har fallit tungt de senaste månaderna och frågan många ställer sig nu är vilka länder som drabbas värst och vilka som klarar sig bäst.

Enligt Saudiarabiens oljeminister Ali Al-Naimi tänker landet inte sänka sin oljeproduktion även om oljepriserna faller under 20 dollar fatet.

Kristin Skogen Lund, chef för norska NHO (Næringslivets Huvedorganisasjon), menar att det låga oljepriset endast påverkar Norge kortsiktigt.

– Jag tror att det närmast är ett chickenrace som pågår. Allt fler oljeproducerande länder är rädda för att den långsiktiga trenden är på väg ner, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till svd.se.

”Vinnaren blir den som kan ta mest stryk”, skriver ekonomen Leonid Bershidsky i en krönika på Bloomberg.

Enligt honom är vinnarna på det låga oljepriset med största sannolikhet Saudiarabien och Ryssland. Förloraren är USA.

”Det enda tecknet på att den amerikanska oljeproduktionen ska minska är att antalet oljeriggar i produktion faller”, skriver Bershidsky.

Under förra veckan krympte den andelen med 61 stycken till 1750. Däremot ligger den amerikanska oljeproduktionen fortsatt på rekordnivåer, enligt Bershidsky.

Han tror dock att USA lär fortsätta i samma produktionstakt och ta förlusterna. Det beror på att de har lån på runt 200 miljarder dollar att betala. Problemet, som han ser det, är att det blir omöjligt för de amerikanska producenterna av skifferolja att refinansiera lånen när bolagen ”läcker pengar”. 

”Insolvensen och utebliven expansion leder slutligen till en sänkning i produktionen”, skriver han.

Skillnaden mellan USA å ena sidan och Saudiarabien, Förenade arabemiraten och Ryssland å den andra, är att de sistnämnda har statsägda oljeproducenter.

”De kan inte bara stänga igen butiken och gå hem, de har fortfarande budgetar att finansiera och ingen alternativ intäktskälla för oljan”, skriver Bershidsky och fortsätter:

”Detta kan bli en blodig, långdragen strid med en osäker utgång”.

Strax efter klockan 14.00 på tisdagen, svensk tid, stod Brent-oljan i drygt 46 dollar per fat och WTI-oljan i cirka 44,8 dollar.

 

 

nullnull

Oljepriset
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.