Ett mode med svenska fans

Storbritannien är i många stycken en rollmodell för svenska politiker och ekonomer. I viss mån har de nya moderaterna hämtat sina influenser därifrån, inte minst från New Labour. Och för den svenska Riksbanken har Bank of England (BoE) varit den internationella centralbank varifrån man hämtat stora delar av inspirationen till sin nuvarande penningpolitiska strategi. Därför är det extra intressant att följa vad som händer i Storbritannien i dag.

Den brittiska ekonomin ser numera ut att vara på väg uppåt efter några år med halvdålig tillväxt och svag arbetsmarknad.

– Det finns tendens till återhämtning i ekonomin och tillväxten kan komma upp mot tre procent i år, konstaterar exempelvis SEB-ekonomen Mikael Johansson.

Den svaga tillväxten under senare år berodde till stor del på en korrigering av fastighetsmarknaden efter flera år av kraftigt stigande priser. Snabba räntehöjningar från centralbankens sida, trots en i utgångsläget låg inflation, tryckte ner priserna på bostadsmarknaden. BoE började till och med sänka räntan från toppen på 4,75 procent när den tyckte sig ha fått kontroll på fastighetsmarknaden och fått till en mjuklandning av ekonomin i stort.

Nu har dock bostadsmarknaden tagit förnyad fart och exportindustrin har fått ett lyft när eurozonen återhämtat sig. Något som gjorde att BoE i våras överraskande nog höjde räntan till den gamla nivån på 4,75 procent.

– Räntehöjningen berodde nog på att man konstaterade att man inte tog i tillräckligt med penningpolitiken tidigare och på att eurozonen återhämtat sig. Därför kommer BoE troligen att höja en gång till under hösten, säger Mikael Johansson.

Ytterligare ett skäl till en räntehöjning kan vara att arbetsmarknaden stabiliserat sig efter att ha stigit kraftigt under 2005 och början av 2006. Den officiella arbetslösheten ligger numera parkerad på tre procent.

Däremot syns inget inflationshot från löneutvecklingen utan löneökningarna ligger under nivån som BoE anser är förenligt med inflationsmålet på två procent. Dessutom väntas inflationen falla under hösten när sjunkande energi- och oljepriser slår igenom. Trots detta räknar de flesta med fler räntehöjningar från Bank of Englands sida.

I ett avseende skiljer sig dock Storbritannien markant från Sverige och det gäller de offentliga finanserna. Efter att ha pressat ner statsskulden ordentligt under tillväxtåren på 1990-talet så har 2000-talet visat på en betydligt offensivare budgetstrategi. I början på 2000-talet gjordes stora satsningar inom utbildning samt hälso- och sjukvård vilket bidragit till att Storbritannien numera dras med ett budgetunderskott på cirka tre procent av BNP.

Om man vill dra fler paralleller mellan svensk och brittisk ekonomi så kan det konstateras att vi har en bra bit kvar till räntetoppen.

Dessutom kan den svenska budgeten användas mer offensivt för att hålla uppe farten i ekonomin när andra tillväxtfaktorer försvagas. Och dessutom visar det sig att återhämtningen i eurozonen till stor del kan kompensera för ett efterfrågebortfall på den amerikanska marknaden.