Färre kvinnor i maktens hjärta

Ökningen av antalet kvinnor i börsbolagens styrelser verkar ha stannat av. Och det är kanske inte så konstigt. Den nya borgerliga regeringen har deklarerat att den inte är sugen på en kvoteringslag – ett hot som tidigare gav en ganska påtaglig ökning av kvinnor i börsbolagens styrelserum.

Än mer intressant är dock att skärskåda vilka som föreslår och väljer ut styrelsemedlemmarna. Sedan Svensk kod för bolagsstyrning infördes för två år sedan måste de största börsbolagen ha en valberedning med representanter från de största ägarna som har i uppdrag att utarbeta ett förslag till ny styrelse.

Valberedningarna brukar presenteras under hösten och i dagarna har med något undantag samtliga börsbolag som följer koden offentliggjort sina. Affärsvärlden har granskat valberedningarna i de 93 börsbolag som måste följa koden och som har presenterat en valberedning. och resultatet är anmärkningsvärt. I 48 av bolagen – alltså över 50 procent – är valberedningen helt manlig. Det kan jämföras med antalet helmanliga valberedningar för ett år sedan som då var nere i 30 stycken.

Även räknat på totalen – andelen kvinnor med plats i valberedningar i relation till totalt antal – är trenden negativ. Totalt 57 av 410 platser i de större börsbolagens valberedningar innehas i år av kvinnor – det innebär en andel på 13,9 procent. För ett år sedan var andelen 15 procent.

Siffran 13,9 procent kvinnor i valberedningarna är inte bara lägre än i fjol. Den är även lägre än andelen kvinnor i själva styrelserna. En siffra som efter vårens bolagsstämmor låg på 18,9 procent. Om det nu är så att män i större utsträckning uppmärksammar och väljer andra män, kan mansdominansen i valberedningarna vara en delförklaring till könsfördelningen i styrelserna.

det är ingen bred trupp av kvinnor som besitter platserna i valberedningarna. Det är 15 olika personer som ockuperar de 57 “kvinnliga” platserna i år. Det handlar här nästan uteslutande om representanter för ett antal större institutionella placerare.

Dominanten i det här sammanhanget är fondbolaget Roburs ägaransvariga, Marianne Nilsson, som sitter i elva av kodbolagens valberedningar (och i ytterligare två mindre börsbolags valberedningar). Annika Andersson på Fjärde AP-fonden ligger inte långt efter med sina nio uppdrag bland de börsbolag som måste följa koden.

Skandias Caroline af Ugglas sitter i fyra valberedningar om vi räknar kodbolagen, men hela 13 räknat på hela Stockholmsbörsen. Två andra kvinnor från instiutionella ägare som är synliga här är SEB Fonders vd Cecilia Lager och AMF Pensions ägaransvariga Sarah McPhee, med en handfull engagemang vardera.

Antalet kvinnor som är med i valberedningar för att de själva äger aktier i storbolagen är försumbart. Den som står ut här är naturligtvis Cristina Stenbeck, med plats i fem valberedningar. Kusinerna Antonia och Viveca Ax:son Johnson sitter i en valberedning vardera, Axfood respektive NCC.

Arvtagaren Maria Söderberg har en plats i investmentbolaget Ratos valberedning. Alice J Kempe sitter på sin familjestiftelses mandat i valberedningen för skogsbolaget Holmen, liksom Stefan Perssons syster Lottie Tham i

H&M:s. Ihop med Lena Böös i resebyrån Ticket summerar det antalet direktägande kvinnor i storbolagens valberedningar: sju.

Slutsatsen är glasklar. Det finns få kvinnliga storägare i börsbolagen. En lång rad av storbolagen kontrolleras av finansmän, som Gustaf Douglas, Melker Schörling, Sven Hagströmer och Mats Qviberg. Affärsvärlden känner samtidigt inte till en enda kvinnlig storplacerare i aktier.

En annan stor grupp av finansfolk som är väl representerade i de granskade valberedningarna är de från det nya finanskapitalet – private equity-bolag och hedgefonder. Dessa är på liknande sätt uteslutande män.