Fem svenskar ska rädda det danska flaggskeppet

Beskedet från Skellefteå Kraft den 10 juni i år fick också luttrade energiexperter att höja på ögonbrynen. En tillverkare som ingen svensk hört talas om tidigare, Dongfang Electric Corporation, fick beställningen på de 30 vindkraftverken, som ska byggas i Blaikenparken 40 mil inåt landet från Skellefteå. Ordervärdet på 600 miljoner kronor betydde inte bara att beställningen var en av de största hittills i Sverige i sitt slag utan också att en kinesisk tillverkare nu lyckats etablera sig i större skala i Europa.

– Den ordern stack ut som den kanske största kinesiska ordern utanför Kina. Det ska bli spännande att se hur det går med leveranserna, säger Patrik Setterberg, som är analytiker vid Nordea och som följer vindkraftbranschen.

Den viktigaste faktorn, och det som avgjorde affären när det kommunalägda bolaget – tillsammans med finländska Fortum – fattade beslut om vem som skulle få beställningen var utan tvekan prislappen.

– Prisfönstret på el är väldig, väldigt smalt. Det krävs att man hittar rätt prisbild på turbinerna, säger Hans Kreisel, koncernchef vid Skellefteå Kraft.

Rabatten var betydande. Kineserna var ungefär 25-30 procent billigare än de europeiska tillverkare som anmälde intresse för att leverera turbinerna och idag är Hans Kreisel mer än nöjd med beställningen – inte minst eftersom det innebär att en ny aktör tar plats på den europeiska marknaden.

Avståndet från fabrikerna på andra sidan jorden spelar uppenbarligen liten roll. Fraktkostnaden ingår i priset. Maskinerna, som byggs i Kina och transporteras hit på båt, levereras med början nu i vinter och levereras med den mest moderna tekniken, med fasta magneter och växellådelöst maskineri samt med inbyggda system för att avisa vingarna.

– Tradeoffen handlar om riskfrågan men när man ska göra en sådan här stor affär är mycket av fokus på riskeliminering. Men vi får samma prestanda och samma garantier som från andra tillverkare.

Statligt kontrollerade Dongfang är bara en av de kinesiska tillverkare som på senare år tagit stora marknadsandelar inom den snabbt växande vindkraftbranschen. Åtta av de 15 största tillverkarna i världen är från Kina.  Men den största delen av försäljningen har de fram till nu haft på hemmaplan.

****

Av den hårdnande konkurrensen märktes inte mycket när världsettan inom vindkraft, danska Vestas för knappt två veckor sedan presenterade den senaste kvartalsrapporten.

Bolagets vd sedan ett år, svensken Anders Runevad, log och skrattade ikapp med sin likaledes svenska finanschef Marika Fredriksson, innan de på 20 minuter jämnt plöjde igenom kvartalsrapporten. De två kunde tillsammans presentera bolagets starkaste siffror på många år. Duon passade på att höja prognosen för både vad bolaget väntas nå för grad av lönsamhet under resten av året och hur många miljarder euro som omsättningen antas nå upp till.

– Kommer Vestas att göra ett starkare resultat under fjärde kvartalet än vad bolaget gjorde under det tredje kvartalet? löd en av de första frågorna från en av analytikerna, som samlats murriga konferensrummet på hotell Radisson Blu, ett stenkast från centralstationen i Köpenhamn.

Lärarsonen och Skurupfödde Anders Runevads svar på sin karaktäristiska skångelska var ett glasklart och högt Yes.

Därmed skingrades de tvivel som aktiemarknadens aktörer fram till det ögonblicket hade haft. På börsen lät inte effekten vänta på sig. De kommande två dagarna steg aktiekursen som mest 20 procent på Köpenhamnsbörsen. Vestas marknadsvärde klättrade till 65 miljarder kronor, lika mycket som svenska verkstadsjättar som Electrolux och Autoliv.

De två toppcheferna Anders Runevad och Marika Fredriksson har tillsammans med tre andra svenskar i styrelsen helt tagit kommandot i Vestas. Utom styrelseordföranden Bert Nordberg och vice ordföranden Lars Josefsson ingår styrelseledamoten Henry Sténson i den kvintett svenskar som på två år har lett arbetet med att tvätta bort den tidigare krisstämpeln från bolaget.

Gemensamt för den här svenska fempersonerskonstellationen är att de inte var särskilt inlästa på vindkraft när de under de senaste två åren successivt tagit plats i ledningen för Vestas. Det är inget vd Anders Runevad gör någon hemlighet av.

– Jag visste mycket lite. Om ens något. Anledningen till att jag började på Vestas var att jag såg en fantastisk möjlighet. Jag är otroligt nyfiken och intresserad av att lära mig nytt på äldre dar.

Samtidigt uppger Runevad, 54, att han är uppriktigt intresserad av att förändra energianvändningen i samhället.

– Energi är en infrastrukturbransch som driver välstånd och tillväxt men samtidigt är det uppenbart för de flesta, i alla fall är det uppenbart för mig, att vi måste ändra den energimix vi har.

Runevad anser att elproduktionen i världen kort sagt är alltför beroende av ändliga tillgångar som dessutom medför miljöpåverkningar.

– Men branschen är spännande och Vestas är världsledande inom vindkraft som är det mest konkurrenskraftiga alternativa ickefossila energislaget. Därför tackade jag ja.

Anders Runevad är långt ifrån konflikträdd, enligt Affärsvärldens källor. Men han är ändå försiktig när det kommer till att synpunkter på andra elproduktionsmetoder, vid sidan av att han ”definitivt är mot att elda kol för att få elektricitet” och att han alltid varit skeptisk till kärnkraft.

Vestas svenska vd må ha varit illa påläst om vindkraftsbranschen när han började, men han kunde desto mer om att jobba internationellt. Hela sitt vuxna liv, nära 30 år, har han arbetat inom telekomkoncernen Ericsson och på kusinen, den nu sålda mobiltillverkaren Sony Ericsson.

Runevad har varit ansvarig för Ericssons verksamhet i bland annat Brasilien och Singapore. Senare var han Sony Ericssons Nordamerikachef. Förra hösten bytte han jobbet som Ericssons Londonbaserade Europachef mot att bli vd på Vestas.

Samtalet från Vestas ordförande Bert Nordberg, som tog över klubban år 2012, kom inte direkt oväntat . Bert Nordberg har tidigare varit vd för Sony Ericsson.

– Jag hade ju pratat om Vestas med Bert eftersom jag kände honom men när frågan kom om jag ville ha jobbet som vd gick det snabbt, säger Runevad.

Också styrelsemedlemmen och Brunswickkonsulten Henry Sténson har ett förflutet i Ericsson. Han var under många år informationsdirektör i telekombolaget.

Lars Josefsson, den nye vice ordföranden, (ej att förväxla med namnen, den förre Vattenfallchefen), saknar också direkta yrkeserfarenheter från vindkraft utan hämtar sin erfarenhet från svensk verkstadsindustri. Han har en bakgrund som chef för Sandviks gruvdivision och har dessförinnan haft toppjobb i Siemens och ABB.

Finanschefen Marika Fredriksson, som tidigare haft samma jobb på bland annat Autoliv och Gambro, började också på Vestas i fjol. Hon var under några månader tillförordnad vd i samband med att Vestas förre vd Ditlev Engel fick sparken förra sommaren.

Vestas är ett unikt företag i Danmark, ett av landets få verkligt stora verkstadsbolag, och näst intill en nationalklenod i klass med vad Volvo är för Sverige. Enligt Anders Runevad är det få som kommenterar att bolaget nu sköts av idel svenskar.

– Inga alls från mina kolleger men det står en del i tidningarna. Men det står inte mer än att jag är svensk – och det kan jag inte neka till.

Anders Runevad är sedan förra hösten mantalsskriven i Falsterbo men bor i veckorna i en lägenhet i danska Århus, där Vestas har huvudkontor.

– För min personliga del, jag som bott de senaste 10-15 åren utanför Skandinavien, för mig kändes det som att jag flyttade hem.

***

Vestas senaste rapport står i skarp kontrast till hur bolaget presterat under senare år. Uppmärksamheten kring Vestas nådde orkanstyrka när bolagets förre vd Ditlev Engel, efter flera år av ständigt högre vinstprognoser som aldrig blev verklighet, körde rejält i diket.

Fallande försäljning i kombination med stora kostnader gjorde att bolaget gick med förlust under de senaste tre åren. De samlade förlusterna före skatter under åren 2011-2013 uppgår till nära 9 miljarder kronor. I år ser det ut att bli ett trendbrott, med en rörelsevinst på motsvarande någonstans mellan 4 och 5 miljarder svenska kronor.

Vestas aktieägare har blivit luttrade vid det här laget. På Köpenhamnsbörsen har aktien pendlat mellan hopp och förtvivlan. Före finanskrisen toppade Vestasaktien på nära 700 kronor, föll 96 procent till bottenrekordet på cirka 25 kronor. Under de senaste två åren har kursen återhämtat en del av raset och aktien nådde en ny topp på cirka 300 kronor under senaste sommaren. Sedan föll kursen under hösten med 40 procent innan den nu återhämtat sig efter senaste rapporten.

Förklaringen till den senaste vändningen, den uppåt, ligger i de hårdhända besparingar som bolaget drog igång i samband med att Bert Nordberg tog över som ordförande och Lars Josefsson som vice ordförande. På två år har antalet anställda bantats med 30 procent, från ett genomsnitt på 23 000 under år 2011 till 17 000 i fjol.

– Vi drog ned break even kraftfullt och när försäljningen nu stiger igen får vi den här kraftfulla utväxlingen, säger CFO Marika Fredriksson.

Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 4 000 personer, men enligt Fredriksson betyder det inte att bolaget nu bygger upp fasta kostnader igen. Det är arbetare, inga tjänstemän, som anställs och Vestas kan snabbt dra ned kostnaderna igen om det skulle behövas, sade hon i samband med den senaste kvartalspresentationen.

Anders Runevad ger en stor del av äran till styrelsen och ledningen, som fanns på plats innan han tillträdde.

– Man hade satt igång innan jag kom in och jag avslutade uppgiften. Men vi tjänade fortfarande inga pengar så då tog jag initiativet till en ny strategi som sjösattes i år efter nyår.

***

Efter att näst intill ha gått under väntar nu ytterligare nya stora utmaningar för Vestas. Det viktigaste att få styrsel på den flerfrontsstrid som Vestas har varit inblandad i under de senaste åren.

Dels utmanar Vestas de kinesiska tillverkarna på världens största vindkraftverksmarknad, hemmamarknaden Kina. Samtidigt måste Vestas försvara sig mot de kinesiska tillverkarna, som nu ger sig på det danska bolagets viktigaste marknader.

Konkurrensen märks både i Europa och Nordamerika, i länder där bolag som amerikanska General Electric, spanska Gamesa och tyska Enercon tidigare har varit relativt skyddande. Vestas har fabriker i Nord- och Sydamerika, i Europa och i Asien och är därmed ett globalt bolag i en helt annan utsträckning än exempelvis amerikanska General Electric.

– Vestas är det enda av bolagen som kan klassa sig som globalt bolag och på servicebiten är Vestas outstanding, säger Patrik Setterberg, aktieanalytiker på Nordea.

Ordet service betyder i det här sammanhanget mer än reparationer och att byta trasiga delar. Det betyder också att kraftverkets ägare kan få en garanti på hur mycket el som produceras.

Vestas växte fram till år 2008 i snabb takt, vissa år med 30 procent, och den dåvarande ledningen utlovade stadigt nya rekord för de kommande åren. Patrik Setterberg vid Nordea tror att de starka tillväxtåren troligen är förbi för alltid.

– Jag tror inte investerarna ser det här bolaget som ett tillväxtbolag längre. Det var länge sedan man prissatte den här aktien som en tillväxtaktie, säger Patrik Setterberg.

Per Krogsgaard är en veteran inom dansk vindkraft, som bland annat jobbade på Vestas under 1980-talet. År 1989 startade han en analys– och konsultfirma med inriktning på vindkraftsbranschen, som sedan några år ingår i Navigant-koncernen. Han anser att det är just de kinesiska tillverkarna som blir bli de svåraste konkurrenterna på några års sikt.

– Kineserna är de stora spelarna. Det är viktigt att inte förlora respekten för de kinesiska aktörerna, säger Per Krogsgaard.

Han är trots det positiv till Vestas framtidsutsikter och till den svenskdominerade ledningen.

– Nu kommer bolaget att uppvisa vinster och jag menar att bolaget nu efter flera svåra år är i en bra situation. Jag tror att man har flera starka år framöver, säger Per Krogsgaard, som tror att Vestas kan behålla sin position som branschens största tillverkare ett par år till.

Men alla är inte lika positiva. Flera analytiker visade öppet sin irritation när Vestas i samband med delårsrapportpresentationen i somras valde att hålla inne med en del siffror. Minst åtta gånger svarade Marika Fredriksson och vd Anders Runevad “inga kommentarer” på detaljfrågor kring nivåerna på de interna målen.

– Den tidigare ledningen släppte dessa siffror till marknaden men jag vill inte göra det, säger Anders Runevad, som säger att han aldrig tidigare har stött på ett företag som kommunicerar interna målsättningar till aktiemarknaden.

Vid kvartalsrapportpresentationen nu i november hade analytikerna uppenbarligen accepterat att de inte längre får tillgång till all information som de har fått tidigare. Eller så har de två Vestascheferna övat på att hantera situationen. De här gången behövde de aldrig säga “inga kommentarer”.

Men alla är inte nöjda. Barclays banks analytiker tycker i en färsk rekommendation att Vestasaktien är för dyr och att ledningen fortfarande gör vad den kan för att hålla tillbaka dåliga nyheter.

En av Vestas största kunder i Sverige är det noterade vindkraftsbolaget Eolus Vind. Bolagets vd Per Witalisson konstaterar att det tekniskt inte skiljer mycket mellan de kinesiska och europeiska tillverkarna. Eolus köper där man får bäst totalekonomi. Inte minst avgör livslängden på kraftverket.

– Det är helt avgörande för kalkylen. För de asiatiska tillverkarna handlar det väldigt mycket om trovärdighet av enskilda komponenter och att man har en serviceorganisation som är så stark att man får förtroende för den, säger Per Witalisson.

Vestas, som praktiskt taget uppfann den moderna vindsnurran, har i förlorat marknadsandelar i över 20 år. Det är dock inget perspektiv som Vestas vd Anders Runevad accepterar. Han pekar på att branschen fram till för några år sedan växte med tvåsiffriga tal årligen.

– Och om jag får välja mellan att vara ensam om en liten paj eller att vara marknadsledande om en stor paj så föredrar jag nog det senare, säger Anders Runevad.

Han spelar ned den kinesiska utmaningen, som i somras manifesterades med den beställning som nämns i inledningen av den här texten. Han menar att det är “ett av de få undantagen” och att kineserna ännu inte fått fotfäste i Europa. Det beror på några saker. Ett skäl är de flera decennier långa omsättningstiderna, ett verk kan stå i 20 år. Ett annat skäl är att de stora maskinerna är svåra att transportera, vilket är orsaken till att Vestas har fabriker runt om i världen.

– Man ska aldrig säga aldrig. Jag har stor respekt för kinesisk konkurrens och jag har sett vad den kan utföra inom andra områden, inom telekom.

Prispressen på marknaden tycks ha avtagit. Under de senaste fyra kvartalen har prissättningen på ny vindkraft legat helt stilla, enligt Vestas.

Utvecklingen i själva Kina är nästa utmaning. Här är Vestas ambition att kunna konkurrera med de stora kinesiska tillverkarna i Kina. Här medger Anders Runevad utan omsvep att bolagets misstag på senare år har varit ett hinder.

– Vi har en marknadsandel på 3-5 procent vilket är alldeles för lite så vi ska öka den siffran. Å andra sidan är vi största utländska tillverkare i landet.

Siffrorna kan jämföras med Vestas globala marknadsandel på cirka 13 procent, enligt internationella branschsiffror.

Den nya Kinataktiken går ut på att sälja de nyaste och största turbinerna, inte som hittills mindre, äldre och billigare produkterna. För att öka försäljningen i världens mest folkrika land överger samtidigt Vestas den taktik som bolaget använt sig av under många år i landet – att sälja anläggningar med drifttidsgaranti.

– Det har inte visat sig passa den kinesiska filosofin så nu inriktar vi oss på att bygga kraftverken och sedan överlämna dem till kunderna, säger Anders Runevad.

***

En tredje front gäller kraftverken till havs där tyska Siemens dominerar världsmarknaden fullständigt. Ett av de senaste exemplen är svenska Vattenfalls beställning på 72 anläggningar som ska placeras väster om ön Sylt utanför den tyska Nordsjökusten.

Vestas har däremot inte tagit hem just några beställningar alls inom offshoreverksamheten, inte under de senast två åren, och för att få fart på försäljningen undertecknade Vestas i april i år ett avtal med japanska Mitsubishi Heavy Industries om ett samriskföretag med inriktning på offshore-vindkraft. På fundamenten i sjön planerar Vestas för att montera sina senaste stora vindkraftsmodeller med 82 meter långa vingar. Generatorhuset på de här anläggningarna väger 300 ton.

– Det kostar så mycket att utveckla de här anläggningarna på egen hand så vi har valt att dela utgifterna med MHI, säger Anders Runevad till Affärsvärlden.

En komplikation som vindturbintillverkare har mött när det ska sälja vindkraft på senare tid är de låga elpriserna i Europa som gör det omöjligt att räkna hem nya kraftinvesteringar.

Stora tillverkare som Vattenfall skriver av kraftverk för miljardbelopp och på marknaden för begagnade vindkraftverk har priset slagit i botten. Ett exempel på de ovanliga prisnivåerna inträffade så sent som i slutet av oktober när elproducenter Sverige under fyra timmar en vardagsmorgon fick betala för att bli av med sin el på spotmarknaden.

Magnus Karlsson, vindkraftverksägare och lantbrukare på Västgötaslätten, ser problemen på nära håll just nu. Han är delägare i en mindre park bestående av tre Vestas V 90-verk. Kalkylerna som presenterades inför bygget för fyra år sedan pekade på ett elpris under de första åren på cirka 75 öre per kWh, en siffra som sedan förväntades stiga till 90 öre eller mer.

– I dagsläget ligger priset kring 30 öre. Intäkterna täcker inte amorteringarna och håller det i sig blir det problem, säger Magnus Karlsson som konstaterar att priserna på andelar i vindkraftparker fallit som en sten under de senaste åren.

– Om man leker med tanken att någon av grannarna skulle vilja sälja sin andel så skulle man nog tänka sig för både en och två gånger. Och om Vestas kom med en ny kalkyl för ett nytt kraftverk – det behöver inte vara en dålig investering men att vi skulle genomföra den har jag svårt att se, säger Karlsson.

nullnull