Fina tillväxtsiffror – dämpad glädje

KRÖNIKA. Svensk ekonomi går urstarkt och har gjort så en längre tid. Tillväxten är imponerande hög och sysselsättningen ökar i snabb takt. Företag i nästan alla sektorer signalerar kapacitetsbrist.

Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ligger på en hög nivå. Enligt Konjunkturinstitutet ligger det nära nivån före finanskrisen, medan SCB:s mätningar indikerar samma höga nivå som 2007. Om konjunkturen är stark och efterfrågan god säger teoriboken att investeringarna bör öka för att på så sätt skapa förutsättningar för högre ­produktion. Det gäller i synnerhet när räntan är låg, vilket dämpar investeringskostnaden. Allt annat lika bidrar investeringarna till att öka tillväxten och förlänga konjunkturfasen ­ytterligare.

En sådan utveckling verkar nu mer osäker.

Investeringstakten inom byggbranschen, som är en mycket kapitalintensiv sektor, kommer att dämpas. Detaljhandeln är på sina håll över­etablerad och möter utmaningar från e-handeln. Den lär inte heller driva investeringarna.

Men skälen är framför allt strukturella.

Historiskt har det varit industrin som drivit konjunkturen. Kopplingen till investeringar och tillväxt har därmed varit tydlig. I dag är det inte i första hand den kapitalintensiva industrin, utan tjänstesektorn, som driver ekonomin. Inom tjänstesektorn är det humankapital och inte ­kapitalintensiva investeringar som höjer kapaciteten.

Även arbetskraftsbristen är den högsta på många år. Den ligger långt över nivån från 2007, det vill säga före finanskrisen. Bristen på kompetens ser vi i såväl offentlig sektor som i industri- och tjänstenäringen.

Högkonjunktur och brist på kompetens har historiskt lett till större löneökningar och, inte minst, löneglidning. Än så länge har vi sett ganska lite av det, inte bara i Sverige utan också i många andra länder. En förklaring kan vara att världen är mer öppen i dag och att den globala konkurrensen håller nere löneökningarna. En annan är befolkningsstrukturen, där många äldre och erfarna med högre löner går i pension och ersätts av yngre med lägre löner, den så kallade silvertsunamin. Oavsett orsak betyder låga löne­ökningar att inflationen hålls nere då lönerna indirekt påverkar prisbilden. Det är ett viktigt skäl till att vi har rekordlåga räntor samtidigt som konjunkturen visar tydliga överhettningstendenser.

Med stor brist på kompetens på bred front blir det svårt för företagen att öka ­kapaciteten nämnvärt.

Att vi inte får den extra boost till konjunkturen som vi brukar är ett viktigt skäl till att vi räknar med att den amerikanska ekonomin bromsar in nästa år. Ekonomin slår då i kapacitetstaket. Det är också ett skäl till att svensk ekonomi kommer att växa långsammare framöver. Det betyder inte att det blir lågkonjunktur, men tillväxttakten blir lägre.

Om det historiska mönstret från investeringscykeln inte upprepar sig, kan det bli en negativ överraskning för aktiemarknaden.

Analysen av företagens förutsättningar att leverera goda vinster även framöver bygger åtminstone delvis på att den goda konjunkturen fortsätter.

En svag krona

Skakig bostadsmarknad får ­investerare att blir riskaverta mot Sverige och den svenska kronan som därmed försvagas. Nästan 10 kronor för en euro i dag, trots mycket stark konjunktur.