Finansinspektionen varnar för högre risker

I årets upplaga av Finansinspektionens analys av stabiliteten i finanssektorn är lågkonjunkturen och terrordåden i New York givet fokus. Deras påfrestningar på ekonomin beskrivs som ett ”stresstest”.

”Attackerna i USA har inneburit att olika typer av risker – kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, försäkringsrisker – samvarierat. Att en typ av risk försämras samtidigt som alla de andra är, i kombination med att konjunkturen dessutom vänder ner, ett ’stresstest’ på hur mycket ekonomin tål”, säger Claes Norgren, generaldirektör för Finansinpektionen.

Sannolikheten för en fördjupad och förlängd konjunkturnedgång har ökat och riskbilden kompliceras till följd av det säkerhetspolitiska läget, skriver FI i rapporten, men Claes Norgren tonar dock ner allt vad ”finanskris” heter – än så länge.

”Drar man paralleller till finanskrisen i början av 1990-talet befinner vi oss väl ungefär i slutet av 1988. Skillnaderna mellan då och nu är visserligen stora, bland annat skiljer sig den säkerhetspolitiska dimensionen, men likheterna i kopplingen mellan den allmänekonomiska utvecklingen och kreditförlusterna finns där”, säger Claes Norgren.

Huruvida ekonomin de närmaste åren tippar över till kris, som den gjorde i Sverige efter 1988, eller inte, vågar han dock inte göra några uttalanden om. Däremot höjer han nu ett varningens finger mot banker och försäkringsbolag inför framtiden.

”Stabiliten är god men vi ser framför oss ett antal osäkerhetsfaktorer och utvecklingstendenser som gör att vi vill uppmana till höjd beredskap och ökade säkerhetsmarginaler. Världen kan ha en negativ utveckling de närmaste åren, vilket ställer krav på hög beredskap”, säger han.

”För livbolagen är det viktigt att informera ordentligt, till exempel när det gäller att tala om för kunderna vilken återbäring de har kapacitet att ge. Vi uppmanar dem också att fortsätta vara försiktiga med hur de hanterar sin aktieportfölj. För bankerna gäller att vidta åtgärder i tid för att ha en säkerhetsmarginal för ökade kreditrisker.”

Det faktum att Nordeas delårsrapport, som presenterades tidigare i veckan, gav upphov till tal om ”kreditlarm” – eftersom banken väntar sig ökade kreditförluster närmaste åren – ser han dock inte som alarmerande.

”Vi är inte oroliga när vi ser sig som nu redovisas i bankernas delårsbokslut, varken Nordeas eller någon annans – ökningen är från en låg nivå. Det vi nu försöker värna om är delårsboksluten för de här bankerna om ett till två år”, säger Claes Norgren.

På frågan om vad Finansinspektionen själva gör, svarar han att det är långt tills man tvingas gripa in på laglig väg mot till exempel bankerna. ”Det ligger mycket långt fram, om världen skulle bli mycket sämre. Däremot har vi utvecklat så kallade ’riskbedömningar’ där vi påtalar olika risker och problem som vi ser i de enskilda företagen. Framöver kommer vi att ha en intensiv dialog med företagen, men några andra beslut är inte aktuellt. När det gäller försäkringsbolagen har vi fattat en del beslut när det gäller att de ska informera, rapportera och vi skickar in revisorer som granskar den ekonomiska utvecklingen.”