Förvaltarna föredrar Handelsbanken

Handelsbanken är Sverigefondförvaltarnas favorit bland bankaktierna, visar Affärsvärldens genomgång. Nordbankens och Roburs förvaltare tror till och med mer på Handelsbanken än på sina respektive mödrar.

Aktieanalytikerna verkar ha fått nog av den nya ekonomin, åtminstone för tillfället, och föredrar nu trygga och välkända aktier. Som till exempel bankaktier. Sedan Handelsbankens kvartalsrapport, som släpptes för två veckor sedan, visade sig vara överraskande stark har det strömmat till köprekommendationer för bankerna.

Men vilken bankaktie är då bäst? Ett sätt att få reda på det är att titta på hur Sverigefondernas portföljer är viktade. Det visar sig att Sverigeförvaltarna, som är 18 stycken i Affärsvärldens genomgång, tror mest på Handelsbanken och därefter i nämnd ordning på SEB, Föreningssparbanken och Merita-Nordbanken (ägarbolaget Nordic Baltic).

För att ta reda på vilka aktier som förvaltarna tror mest på räcker det inte att kontrollera vilket bolag som väger tyngst i portföljen. En jämförelse måste även göras med index. Förvaltarnas prestationer mäts ju mot ett index. För att kunna slå index måste förvaltaren vara överviktad i de aktier som denne tror kommer att överträffa index.

Av de fyra storbankerna är förvaltarna mest överviktade (ovägt) i Handelsbanken. Förvaltarna vid storbankernas fondbolag är oftast mest överviktade i sina respektive mödrars aktier – om inte annat så för syns skull. Den här gången är det inte så. Såväl Roburs (FS-banken) som Nordbankens förvaltare har en större övervikt i Handelsbanken än i sina respektive ägarbolags aktier. Roburs och Nordbankens förvaltare tror alltså att Handelsbanksaktien kommer att få en bättre utveckling än FS-bankens och Nordic Baltics aktier. Totalt har hälften av förvaltarna överviktat Handelsbanksaktien, medan bara tre har underviktat.

Hela jämförelsen, som baseras på innehaven i 18 Sverigefonder från lika många förvaltare per den sista mars, finns i tabellen (se den tryckta tidningen, nummer 17/2000 sidan 71). De 21 aktier som står för mer än en procent i Affärsvärldens generalindex har fått en egen rad i tabellen. Varje plustecken betyder att fonden har minst en procent-enhet mer placerat i aktien än dess andel av index. Minustecken innebär motsvarande undervikt och en nolla indikerar att fonden är viktad ungefär som index.

Anledningen till att bankaktierna hamnat i fokus på sistone är framförallt överraskande starka vinster, som beror på att den höga aktiviteten på börsen genererar courtageintäkter.

För bankaktierna talar även att de dyra internetsatsningarna har börjat betala sig i form av såväl courtage (kunderna är mer aktiva med internethandel) som produktivitetsvinster (kunderna blir mer självgående). I ett internationellt perspektiv ligger svenska banker långt fram när det gäller internet.

Den minst populära bankaktien är Nordic Baltic. Sannolikt speglar detta en viss skepsis till att fusionerna med Unidanmark och eventuellt norska Kreditkassen kommer att gå lika bra som den ursprungliga mellan finska Merita och Nordbanken.

Gamla ekonomin på nytt

Överlag har förvaltarna sedan den förra genomgången – som avsåg innehaven per årsskiftet (se “Netcom och Lux är favoriter”) – köpt på sig aktier som representerar den gamla ekonomin. Skogsbolaget SCA och alla verkstadsbolag är överviktade. Undantaget är Volvo och Scania, som är ett specialfall.

När Volvo lade sitt bud på Scania var det många förvaltare som sålde sina aktier. De stod således utan Scaniaaktier när EU sade nej till affären. Volvo har fortfarande en stor aktiepost i Scania. Det har numera även Volkswagen, vilket gör att ägandet är låst och att de två huvudägarna kommer att lurpassa på varandra.

Andra specialfall är Ericsson och Nokia, som av indextekniska skäl oftast är underviktade respektive överviktade.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.