Genmodifierat sprider sig

På 1970-talet föddes den moderna gentekniken och det blev möjligt att överföra gener från en organism till en annan. Många trodde att tekniken skulle få sitt största genomslag på jordbruksområdet och att det skulle dröja på läkemedelsområdet. Det blev tvärtom.

I dag är genmodifierade mediciner, eller biologiska läkemedel som de numera kallas, okontroversiella. De räddar liv och säljer mycket bra, trots att de inte är särskilt billiga.

På jordbruksområdet har det inte gått lika snabbt för de genmodifierade organismerna (GMO). De är starkt ifrågasatta, särskilt i Europa. I USA har det gått lättare. Odlingar med GMO-grödor kom i gång 1996 och har vuxit med god fart i USA, liksom i flera andra stora jordbruksländer som Argentina, Brasilien, Kanada, Indien och Kina. Dessa sex länder svarar för 96 procent av världens produktion av GMO-grödor, USA ensamt för drygt hälften. Det rör sig i huvudsak om fyra grödor: soja, majs, bomull och raps. Sedan förekommer mindre odlingar av ris, squash, papaya och alfalfa.

I Europa finns nästan inga kommersiella odlingar alls. Majs är den enda GMO-gröda som är godkänd och den odlas främst i Spanien och Frankrike, men också i mindre omfattning i Tjeckien, Portugal, Tyskland, Polen och Slovakien. Rumänien hade de största GMO-odlingarna i Europa, av soja, men fick upphöra med dem i fjol i samband med EU-inträdet. Det var ett villkor för att bli medlem. I övriga Europa finns bara mindre försöksodlingar, i Sverige gäller det i huvudsak potatis och raps.

De europeiska odlingsarealerna med GMO ökade visserligen kraftigt i fjol, med över 70 procent. Men majsodlingarna steg från en mycket låg nivå till 0,1 miljoner hektar. I hela världen odlades genmodifierade grödor på 114 miljoner hektar i fjol, eller 8 procent av världens totala areal av odlingsbar mark.

Varför har Europa blivit så marginellt på GMO-området, mindre än en promille av världsproduktionen? Den viktigaste förklaringen är nog våra livsmedelskriser: galna-ko-sjukan, mul- och klövsjukan, svinpesten, skandalerna med kadavermjöl som foder och så vidare. Det har satt sina spår. Mat som producerats på annorlunda sätt väcker rädsla och misstänksamhet.

USA, storproducenten av GMO, har sluppit alla dessa livsmedelsskandaler. Dessutom har USA haft lättare än Europa att ta till sig ny teknik. Gentekniken var i början svår att utveckla i Europa, forskningen fick flyttas till USA redan på 1970-talet. Och fortfarande ligger Europa långt efter USA på bioteknikområdet.

Det finns inga hälsorisker med GMO. I alla fall har ingenting kommit fram under de mer än tio år som GMO-grödor odlats i världen. Beräkningar av miljöpåverkan och ekonomiska effekter för odlarna har visat på betydande fördelar med GMO, i form av mindre utsläpp av växthusgaser och lägre kostnader för odlarna (”Global Impact of Biotech Crops” av ekonomerna Graham Brookes och Peter Barfoot).

Kommer Europa att tänka om? Attityderna hos bönderna har blivit mer positiva till GMO, men motståndet är fortfarande stort hos konsumenterna på många håll. Därför är det inte sannolikt att GMO-odlingarna kommer att öka särskilt mycket i Europa. Men vi kommer att påverkas av att andra länder satsar vidare.

GMO används nu mest för att skydda växter från olika angrepp. Nästa steg blir att modifiera grödorna, exempelvis minska innehållet av onyttiga fettsyror eller öka innehållet med ett viktigt näringsämne. Ytterligare ett steg kan bli att använda grödor för att producera läkemedel. Monsanto gör försök med tillverkning av antikroppar i majs.