Glödheta bränsleceller

Det råder bränslecellsfeber på den amerikanska aktiemarknaden. Sedan någon månad har snart sagt alla börsbolag som är inblandade i bränslecellsutveckling nått nya rekordnivåer. I förra veckan tog haussen kring bränslecellsföretag ytterligare fart, sedan det blev känt att Microsoftgrundaren Bill Gates gått in som 5-procentig ägare i Avista Corp via sitt privata investmentbolag Cascade.

Avista är ett energikonglomerat med större delen av sina investeringar i gasbranschen. Men bolaget forskar även inom bränsleceller för kraftgenerering, vilket enligt bedömare sägs vara anledningen till Bill Gates intresse för företaget.

Bill Gates inhopp i Avista räckte för att höja aktiekursen med över 30 procent. Dagen efter att mångmiljardären gått in som ägare meddelade ledningen för Avista att man planerar att knoppa av bolagets bränslecellsforskningsdel under namnet Avista Lab och aktiekursen fick därmed ytterligare bränsle.

Ointresse i Sverige

Det enorma intresset för bränslecellsbolag i USA har gått den svenska aktiemarknaden fullständigt spårlöst förbi. Det är en smula förvånande, eftersom placerarna på Stockholmsbörsen numera är snabba på att haka på de gällande trenderna på börserna i New York. Senast är det haussen kring bioteknikföretag i USA som har fått fart på sektorn även i Sverige.

I Sverige finns det egentligen bara ett börsbolag som har nära anknytning till bränslecellsindustrin. Det är det lilla o-listenoterade bolaget Opcon, vars dotterbolag Autorotor tillverkar kompressorer som kan användas till bränsleceller. Kompressorerna används för att föra in luft i bränslecellen.

Dotterbolaget som bara har 15 anställda levererar kompressorer till så gott som alla större forskningsprojekt som rör bränsleceller till fordonsindustrin. Bolaget är intressant och väl positionerat med hög produktionskapacitet, men någon stororder har hittills inte tecknats.

Företagets Autorotors VD Roland Ärlebäck säger att han är förvånad över att ingen på aktiemarknaden har upptäckt vad Autorotor sysslar med, samtidigt som det råder hysteri på bränslecellsområdet utanför landets gränser.

I bilar och hus

Bränslecellstekniken bedöms ha en mängd olika användningsområden.

Det som främst har märkts i debatten är bränslecellens möjligheter till att efterträda förbränningsmotorn i fordon. Fördelen med att driva bilar med bränsleceller i stället för förbränningsmotorer är att bränslecellstekniken inte ger några farliga avgaser. I en bränslecell genereras kraften av vätgas och syre. Tekniken liknar i mångt och mycket vad som sker i ett batteri, men med den stora skillnaden att det är möjligt att med bränsle kontinuerligt ladda en bränslecell till skillnad från batterier som måste laddas efter att de är urladdade.

Ersätter oljepannan

Avista, som är ett stort och traditionellt gasföretag, hoppas att bränslecellen ska få sitt genombrott i hushållen genom att värmepannor drivna med el eller olja ersätts med små bränsleceller som drivs med till exempel naturgas. Bränsleceller för uppvärmning av hus är den marknad som först förväntas få sitt genombrott. Den amerikanska marknaden antas allmänt vara viktig, eftersom amerikanska konsumenter i större grad än europeiska inte litar på driftsäkerheten i elnätet. En annan trend som gynnar bränslecells-tillverkare är övergången från storskaliga kraftverk till mer lokalt producerad kraft.

På samma marknad som Avista verkar också Plug Power, som noterades på Nasdaqbörsen den siste november i fjol. Intresset för alternativa energislag har gjort att bolaget har blivit en stor vinnare på börsen. Bolagets aktier såldes ut för 15 dollar och noteras idag, bara tre månader senare, till över 100 dollar.

Inte bara småbolag, där många annonserar patent och utvecklingsinsatser på internet i den uppenbara ambitionen att bli uppköpta, finns med i utvecklingen. Jätten General Electric har till exempel köpt ett mindre utvecklingsbolag.

Läs mer på sid. 22-26