Greenspans sänkningar biter inte på räntan

Under september månad har skillnaden mellan korta och långa räntan ökat kraftigt. I Sverige har den tioåriga obligationsräntan stigit från ca 5,3 till 5,4 procent, medan den korta har fallit från 4,3 till 3,7 procent. I USA är mönstret detsamma, fast långa räntan där har legat närmast stilla medan den korta fallit från 3,5 till under 2,5.

I början av året låg den amerikanska tremånadersräntan en bit över tioårsräntan. Den korta föll sedan kraftigt när Fed inledde sina aggressiva sänkningar. Fram till mars höll de jämna steg, men sedan dess har den långa räntan fallit marginellt medan den korta har halverats, till dagens nivåer.

”Generellt sett är det naturligt att långräntan stiger när läget är osäkert och det finns en krigsrisk. Då är risken att utbudet på obligationsmarknaden ökar genom att regeringarna lånar upp mer pengar för att finansiera sig. Därför är det bara korträntan som speglar den senaste tidens räntesänkningar”, säger Paul Klinkert, ränteanalytiker på SEB Merchant Bank.

Men får räntesänkningarna, framförallt i USA, där de pågått hela året, avsedd effekt om långräntorna inte rör sig? ”Ja, det är ju många privatpersoner med bolån som har rörlig ränta, och de känner ju av sänkningen direkt. Även många företag finansierar sig med kort upplåning. Men visst, sänkningen får inte fullt genomslag”.

Men räntespreaden är ett problem. Fed-chefen Alan Greenspan är angelägen att se till att den långa räntan inte stiger mer. Han har därför uppmanat senaten att avvakta med ytterligare finanspolitiska stimulanser. I den mån statsobligationer utfärdas är det bra om de är korta och inte långa så att långa räntan inte pressas upp mer.

Peder Hagberg, partner på Tanglin Investment management, anser att räntesänkningarna inte har haft någon större effekt hittills, men att det beror på att makrosiffrorna var på väg åt fel håll redan innan attentatet mot USA. Det gäller bland annat ökande arbetslöshet och konsumenternas försämrade förtroende för ekonomin.

”Det är också svårare att stimulera ekonomin med räntesänkningar när orsaken bakom nedgången är överinvesteringar snarare än bristande efterfrågan”, säger han.

Peder Hagberg säger samtidigt att när yieldkurvan är brant, det vill säga att det är stor skillnad mellan kort och lång ränta, tenderar gapet att minska.

”Därför att om avkastningen är låg på exempelvis korta krediter söker sig placerarna till bättre avkastning även om det innebär högre risk”, säger han.

Både SEB och Tanglin räknar, som marknaden i övrigt, med att Fed fortsätter att sänka räntan i nästa vecka, med 0,25 eller 0,5 procentenheter

”Allt talar för det. Marknaden har redan diskonterat en sänkning på totalt 0,75 procent före årsskiftet. Korträntorna har därför fortsatt utrymme att falla. Samtidigt tyder nu det mesta på att USA kommer att bedriva en utdragen, men inte så dramatisk, operation i kampen mot terroristerna. Det kommer att bli mycket billigare än kriget i Kuwait, och det bör innebära att långräntornas ökning blir begränsad framöver. Det mesta är redan diskonterat”, säger Paul Klinkert.