Grundlagsreform försvagar grundlagen

Regeringen har i propositionen En reformerad grundlag (2009/10:80) lagt förslag på en rad förändringar i regeringsformen och annan lagstiftning i syfte att stärka den svenska demokratin.

Här är de viktigaste förslagen:

• Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen.
• Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks.
• Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag.
• Det kommunala folkinitiativet förstärks. En rådgivande folkomröstning ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det.
• En bestämmelse om kommunala extra val införs. För att extra val ska hållas krävs att två tredjedelar av ledamöterna i kommun- eller landstingsfullmäktige står bakom det.
• En omröstning om statsministern ska hållas efter varje val. Genom omröstningen klargörs den sittande regeringens parlamentariska ställning i den nyvalda riksdagen.
• En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete.
• Konstitutionsutskottets rätt till handlingar för sin granskning tydliggörs.
• Vikten av att samtliga riksdagsutskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut markeras.
• Lagrådets förhandskontroll bland annat av lagars grundlagsenlighet förstärks.
• Regeringsformens bestämmelser om rättskipningen och om förvaltningen delas upp i var sitt kapitel. På detta sätt tydliggörs den reglering som gäller för de båda områdena.
• Rekryteringen av högre domare förändras. Samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd. Det nuvarande så kallade kallelseförfarandet avskaffas.
• Ett särskilt kapitel om kommunerna införs i regeringsformen. I kapitlet finns bland annat bestämmelser om den kommunala självstyrelsen, om en proportionalitetsbedömning vid lagstiftning som kan innebära en begränsning av självstyrelsen samt om kommunal skatteutjämning.
• Riksdagen ges möjlighet att låta kommunerna själva införa regler bland annat om så kallad trängselskatter.
• Bestämmelsen om egendomsskyddet reformeras. Huvudprincipen om rätt till full ersättning vid expropriation skrivs in i bestämmelsen. Vidare införs ett undantag för så kallade rådighetsinskränkningar som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Rätten till ersättning i vissa fall vid sådana ingrepp utreds vidare.
• Regeringsformens bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för anställningar och uppdrag förenklas. Det särskilda kravet att statsråd måste ha varit svenska medborgare i minst tio år avskaffas.
• Regeringsformen ges en enklare och mer lättillgänglig utformning. Språket blir könsneutralt.