Hård kritik mot Riksbanken

Riksbanken försvårar lönebildningen genom att fokusera på den finansiella stabiliteten, anser Industrins Ekonomiska Råd.

”Inflationsförväntningarna och den låga inflationstakten äventyrar lönebildningen på svensk arbetsmarknad då parterna får svårt att förutse Riksbankens agerande och därmed den framtida penningpolitiken”, skriver Industrins Ekonomiska Råd i en ny rapport.

Inflationsmålet har inte uppnåtts under de senaste åren, uppges det i rapporten.

”Lönebildningen kan därför komma att fungera sämre än vad den har gjort. I så fall äventyras den makroekonomiska stabiliteten och arbetsmarknadens funktionssätt. Med andra ord riskerar Riksbankens ensidiga fokus på den finansiella stabiliteten att gå ut över den samhällsekonomiska stabiliteten”, varnar Industrins Ekonomiska Råd.

Enligt rapporten har nu inflationsförväntningarna till slut påverkats av den systematiskt för låga inflationstakten.

”Detta är ett mycket stort problem för lönebildningen. Ett trovärdigt inflationsmål har varit en avgörande utgångspunkt vid löneförhandlingarna. Det står nu klart att parterna kommer att få det svårt att förutse Riksbankens agerande och därmed den framtida penningpolitiken”, heter det i rapporten med titeln ”Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningpolitik”.

Svensk industri pressas av den nominellt sett starka kronan, noteras det.

”Den genomgång vi har gjort visar också att kronkursens fluktuationer har ökat under de senaste åren. Svensk industri hotas därmed dubbelt: dels av perspektivet av en starkare krona som höjer relativkostnaderna, dels en ökad osäkerhet om växelkursens riktning. Fundamenta talar för en starkare krona på sikt, men forskningen visar att växelkursrörelserna på 2-3 års sikt, tidsperspektivet för en avtalsperiod, inte kan prognostiseras”, resonerar rådet.

Vidare uppges det att prognoser för marknadsutsikterna för svensk industri talar om en gradvis konjunkturförstärkning. Samtidigt förblir omvärldens efterfrågeläge svagare än normalt under de kommande två åren.

”Särskilt i Europa fortsätter den reala ekonomin att utvecklas svagt med hög arbetslöshet och relativt låga investeringar”, heter det.

Industrirådet består av företrädare för svenska arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom industrisektorn. Organet Industrins Ekonomiska Råd utgörs av Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Cecilia Hermansson, senior ekonom vid Swedbank, Mauro Gozzo, chefekonom för Business Sweden och Juhana Vartiainen som är överdirektör för Statens ekonomiska forskningscentral Finland.

Facken inom industrin instämmer i Industrins Ekonomiska Råds bedömning att den nuvarande penningpolitiken riskerar att försvåra kommande avtalsrörelser.

”Vilka slutsatser vi kommer att dra är för tidigt att uttala sig om, men om Riksbanken fortsätter att skjuta inflationsmålet framför sig med hänvisning till den privata skuldsättningen förändras förutsättningarna för lönebildningen”, säger ordförandena i Facken inom industrin i en skriftlig kommentar till rapporten.

Ingen räknar med att inflationen alltid ska vara exakt två procent, och prognoser kan slå fel och förutsättningar förändras, konstaterar de fackliga företrädarna.

”Det är vi som parter på arbetsmarknaden vana att hantera. Men att Riksbanken under lång tid missat inflationsmålet och det faktum att Riksbanken nu väger in nya faktorer vid räntebesluten skapar oklarhet om Riksbankens ambition att nå inflationsmålet. Det i sin tur skapar osäkerhet om spelreglerna för lönebildningen och riskerar att försvåra kommande avtalsrörelser”, resonerar de.

I rapporten behandlas också utvecklingen för den svenska växelkursen och de svenska arbetskraftskostnaderna.

”Facken inom industrin håller med om att kraftiga variationer i den svenska kronans värde kan skapa svårigheter för företagen men ser inte dagens nivå på den svenska växelkursen som ett problem. Det som är ett problem för svensk industri är den fortsatt svaga efterfrågan från omvärlden inte minst i Europa”, uppger ordförandena i Facken inom industrin.

I rapporten framgår vidare att arbetskraftskostnaderna i svensk industri är höga.

”Det är riktigt och så bör det vara. Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och de innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse. Det innebär inte att löneökningarna kan bli hur höga som helst. Vi måste ta hänsyn till utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft när vi höjer lönerna. Det har vi också gjort”, säger de fackliga företrädarna.

nullnull