Hetast i Europa

»Ingen har råd att stå utanför«, förklarar bedömare de hysteriska priserna när Storbritanniens licenser för tredje generationens mobilnät bjuds ut på auktion. Som mest är teleoperatörer beredda att betala 70 miljarder kronor för ett utrymme i etern där även internet kan hanteras över mobiltelenäten. Utan licens får operatörerna inte bygga mobilnät och går därmed miste om den fantastiska affär som mobiltrafiken i framtiden ska bli.

Men framtiden för en mobil-operatör hänger inte bara på att få licens att bygga nya mobilnät. Den finska teleoperatören Sonera visar att det faktiskt finns alternativ.

Trots att Sonera allierat sig med flera andra europeiska teleoperatörer så gjorde prisnivåerna att Sonera-konsortiet drog sig ur den brittiska budgivningen för ett par veckor sedan. Mångmiljardutgifterna stoppar ju för övrigt inte med licensavgiften. Sedan tillkommer nästa tunga investering, att bygga upp själva mobilnätet.

Mobiltjänster

Istället satsar Sonera på att utveckla system för mobiltjäns-ter. Systemen ska senare säljas till de teleoperatörer som bygger de nya internetmobilnäten.Trots att Sonera, en finsk motsvarighet till Telia, delvis privatiserades i november 1998 så har bolagets expansion begränsats av dess litenhet. Tillgången till riskkapitalmarknaden kan inte kompensera Sonera när jättar som Vodafone Airtouch konkurrerar på marknaden. Sonera säljer blott för 15 miljarder kronor medan det brittisk-amerikanska företaget omsätter tio gånger så mycket.

Därtill saknar Soneras huvudsakliga verksamhetsområde, telekom i Finland, tillväxtmöjligheter. Finländarna, som utgör världens mest utvecklade telemarknad, nappar gärna på ny teleteknik. Men 65 procent av dem har redan mobiltelefon samtidigt som taltrafikmarknaden växer med bara några procent per år. Därför måste Sonera i första hand växa genom andra mobiltjänster än bara prat.

Gratis nät

Vitsen med att utveckla egna system är alltså inte bara att tjäna pengar på dem. De påskyndar dessutom utvecklingen. För Sonera, som helt gratis kom över den tredje generationens mobillicens i Finland, blir lönsamheten i det nya nätet beroende av hur mycket mobiltelefonerna kan användas till annat än bara prat. Utvecklingen av den så kallade m-handeln, elektronisk handel via mobiltelefonen, samt mobil uppkoppling mot internet är helt avgörande. Men ännu saknas systemen som möjliggör alla dessa transaktioner via mobiltelefonen, och det är därför Sonera har givit sig in i leken. Genom att utveckla och använda Finland som pilotmarknad blir systemen inte bara marknadsförda. Sonera har också chans att tjäna på mer mobiltrafik i sitt eget nät.

Marknadsföring med spets

Strategin har renderat Sonera en av de högsta aktievärderingarna bland teleoperatörer i världen. Trots att Sonera i samband med privatiseringen ägde såväl fasta som mobila nät, internet och annan datakom, och på senare tid dessutom investerat i exempelvis en fiberoptisk kabel mellan S:t Petersburg och Moskva, så marknadsför investmentbankerna numera Sonera-aktien uteslutande som ett mobilbolag med spjutspetsteknologi.

En förklaring till aktievärderingen är att Sonera har lagt sina nätverksamheter i olika bolag. Det öppnar för framtida försäljningar. Ett annat skäl är att den finska statens inflytande i bolaget varit minimal. Staten har aldrig använt Sonera som något maktinstrument. Tvärtom har några ytterligare delförsäljningar av Soneraaktier skett efter börsintroduktionen. Fortfarande är drygt hälften av Sonera statsägt, men så sent som i mars i år föreslog landets regering att även resten ska privatiseras. Mobiljätten Vodafone Airtouch, som nyligen slukat tyska Mannesmann, pekas ut som en möjlig ägare till aktierna.

Dessutom har faktiskt Sonera, trots begränsade finanser, lyckats komma över ytterligare en mobillicens för tredje generationens nät. Också i Spanien delades licenserna ut gratis, och med sitt teknologiska kunnande hade Sonera därför inget problem att få en. Möjligtvis kan Sonera också få en licens i Italien som sannolikt har samma utdelningsförfarande.

Kapital kruxet

Men Soneras svängrum begränsas av de stora mängder kapital som behövs för att senare bygga själva mobilnätet. Samtidigt pumpar nämligen Sonera in resurser i systemutveckling för mobiltjänster.

I år väntas vinsten bli i nivå med förra året, drygt fyra miljarder kronor, trots att bolaget lyfter omsättningen kraftigt. Under tre år satsar Sonera fyra miljarder kronor på att utveckla mobil internetservice.

Å andra sidan har bolaget satsat i några utländska mobil-operatörer. Visserligen ligger tillväxt och chans till strategiska samarbeten bakom investeringarna, men på sikt kan operatörerna också säljas vilket ger pengar till nya mobilnät.

Förra året investerade Sonera exempelvis i två amerikanska mobiloperatörer. Den största, Voicestream, bedriver GSM-trafik i stora delar av USA. Dessutom äger Sonera drygt 60 procent av Turkiets största mobilbolag, Turkcell. Lönsamheten på den turkiska mobilmarknaden, för övrigt Europas snabbast växande, räddades under förra veckan av Telecom Italias inhopp. Italienarna skrämde bort övriga budgivare genom att lägga ett väl tilltaget bud på en av de turkiska licenserna. Därefter kommer bara tre aktiva mobilnät att finnas. Sonera äger också en femtedel av den finsksvenska IT-konsulten Tieto-Enator.

Men trots teknikförsprånget har Sonera också gått på några minor. En var den enorma tyska marknaden där Sonera för några år sedan etablerade sig för att bland annat introducera ip-telefoni. Idag begränsas verksamheten till data- och nätverksservice.