IMF: Sveriges ekonomi har klarat pandemin relativt väl

IMF skriver att den svenska ekonomin kom in i pandemin med betydande buffertar byggda på en sund finanspolitik. Starka stöttande åtgärder och en ekonomisk struktur, med bland annat en stor andel jobb som kan skötas från hemmet. En relativt liten hotellsektor och stor exportsektor, har också gjort att recessionen dämpats och att Sverige klarat sig bättre i pandemin än många andra europeiska länder, menar de och pekar på att svensk BNP väntas ha minskat med cirka 3% 2020, vilket ligger under EU-snittet.

Myndigheternas stöd har varit snabbt och kraftfullt och har hjälpt till att undvika en finanskris, skriver IMF.

Krisen har dock samtidigt belyst orättvisorna på arbetsmarknaden, och uppgången i arbetslösheten har varit större än i länder som haft en djupare recession. Talen över smittade och döda på grund av pandemin har också legat något över EU-snittet och klart över övriga nordiska länder.

På grund av de sjösatta stödpaketen väntas nu överskottet 2019 vända till ett underskott på cirka 4% av BNP under 2020 där flexibiliteten i ramverket använts. Man noterar även att Finansinspektionen har vidtagit snabba åtgärder som inkluderade en minskad kapitalbuffert och uppehåll i amorteringskravet samtidigt som Riksbanken har vidtagit åtgärder för att undvika en kreditåtstramning.

Även om återhämtningen väntas starta i år, så har nedåtriskerna ökat på senare tid.

En ny smittovåg, nya mutationer, eller en långsam vaccinutrullning skulle kunna försena återhämtning, likaväl som nödvändiga restriktioner för att minska smittspridningen, enligt IMF. Den expansiva policyn bidar också till  att bygga upp sårbarheter.

Samtidigt som den finanspolitiska hållningen är lämplig, finns det utrymme för ytterligare stöd om nedåtriskerna skulle bli verklighet och återhämtningen eller inflationsförväntningarna vacklar.

De penningpolitiska åtgärderna och den expansiva hållningen kan dock (även om de varit lämpliga) bidra till att bygga upp sårbarheter på grund av minskade risker i prissättning och skapa möjliga bubblor i tillgångspriser. Policymixen behöver därför framöver fokusera på finanspolitiken, och Riksbanken bör vara redo att bidra vid behov. Det är även viktigt att ytterligare övervaka hushållens och privat sektors balansräkningar för att se om det byggs upp risker.

Det finns utrymme för att på medellång sikt öka de offentliga utgifterna för att stödja tillväxten, samtidigt som stödåtgärderna bör ses över för att stärka upp strukturella förändringar. IMF rekommenderar också en rad åtgärder för att hantera utmaningarna med låg sysselsättning bland unga och utrikesfödda, bostadsbristen och den ändrade demografin. Det rör sig bland annat om mer fokus på utbildning, minskad skattekil på arbete, gradvis högre fastighetsskatt och reformer inom hyresmarknaden.