Ingves: En exceptionell störning i världsekonomin

I protokollet från det senaste penningpolitiska mötet säger Riksbankschefen Stefan Ingves att det ekonomiska läget har förändrats på ett drastiskt sätt. Av de 11 penningpolitiska beslut som fattats mellan de två senaste mötena har 5 varit formella extrainsatta möten.

”Coronapandemin överskuggar nu allt annat i världsekonomin. Mänskligheten har drabbats av pandemier förr, men aldrig har så kraftiga, och i stort sett samtidiga, åtgärder vidtagits globalt för att försöka stoppa eller dämpa smittspridningen. Konsekvenserna av dessa nödvändiga åtgärder är en exceptionell störning i världsekonomin, större än under den globala finanskrisen för ett drygt decennium sedan”, säger han i protokollet.

Den väntade nedgången i BNP  innebär en mycket påtaglig och svår förändring och samtidigt råder en stor osäkerhet i flera dimensioner, såsom smittspridning och den ekonomiska utvecklingen, enligt Ingves. Då varje scenario för smittspridningen är förenad med flera möjliga utvecklingsbanor för den ekonomiska aktiviteten blir uppgiften för ekonomiska prognosmakare nästan omöjlig.

”Att i detta läge göra traditionella prognoser är inte meningsfullt, menar jag”, säger han.

Han poängterar att utvecklingen kan bli helt annorlunda än vad de olika scenarier direktionen har resonerat utifrån berättar.

”Det hade kanske varit mer rakt på sak att säga att vi egentligen inte vet hur djup och utdragen lågkonjunkturen blir”, säger han.

Osäkerheten har också påverkat beslutsfattandet och fokus för Riksbankens analys har förskjutits mot nuläget samtidigt som som man fattat flera beslut för att upprätthålla kreditförsörjningen och värna om förtroendet för det finansiella systemet. Åtgärderna beskrivs som ett skyddsnät mot riktigt dåliga utfall.

”Alla dessa åtgärder, som i grund och botten handlar om att se till att det finns tillräckligt mycket likviditet i ekonomin, är klassiska centralbanksåtgärder. De liknar också de åtgärder som vidtagits av andra centralbanker på andra håll i världen. Så här långt är min bedömning att de åtgärder som Riksbanken vidtagit har
fungerat väl, både som försäkring och som aktiva åtgärder för att förhindra en ännu sämre utveckling. Och vi står redo att skala upp dem ifall att den ekonomiska utvecklingen motiverar det”, säger han.

Vidare väntas utbuds- och efterfrågeändringarna i världen medföra att inflationen blir betydligt lägre än väntat.

”KPIF-inflationen, som alltså påverkas starkt av fallande energipriser, väntas i år falla till i genomsnitt 0,6 procent. Men effekterna av oljeprisfallet är tillfälliga och bör inte påverka KPIF-inflationen nästa år, och inflationen bör då stiga”, säger han.

Ingves gör bedömningen att dagens situation kan leda till både lägre och högre priser framöver och han pekar på att SCB har flaggat för att det kommer att bli svårare att på ett korrekt sätt mäta inflationen under de nuvarande omständigheterna.

”Vi kan skala upp våra åtgärder om utvecklingen blir ännu sämre än väntat. Och i takt med att läget stabiliseras kan vi behöva utveckla och tydliggöra varaktigheten i de olika åtgärdsprogram som vi hittills lanserat”, säger han, men tillägger att det främst är finanspolitiken som kan mildra de ekonomiska effekterna av pandemin.

Han pekar på att svenska statsfinanser står på stabil grund jämfört med övriga Europa, men även på att svensk ekonomi, i och med obalanserna på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning, är sårbar.