Debatt: Hållbarhet är för viktigt för att reduceras till ESG-betyg

I USA har ESG, ett ramverk för att bedöma företags miljömässiga, sociala och styrningsmässiga ansvar, de senaste åren blivit en del av det pågående kulturkriget. Det har eskalerat sedan den nya administrationen tillträdde i januari. I Europa är det något mindre politiserat, men har börjat ifrågasättas mer av företagsledare, investerare och politiker.

Något förenklat antas höga ESG-betyg förbättra världen och vara värdeskapande för företag, men handlar i slutändan om hållbart företagande. Idag har det betydande påverkan inte bara på hur företagande bedrivs och tillgången till privat kapital men även offentligt stöd och upphandlingar. I slutändan borde alla vilja skapa värde och förbättra världen.

Så vad är problemet? Tyvärr otaliga.

ESG som incitament till greenwashing

ESG-ramverket lider av både teoretiska brister och praktiska begränsningar. Det förenklar komplexa frågor till mätpunkter som ofta är subjektiva eller svårjämförbara. Systemet uppmuntrar företag att optimera poäng snarare än att faktiskt påverka. Fokus ligger därför ofta på policy snarare än på mätbara resultat – det är möjligt att uppnå höga ESG-betyg utan att leverera verklig samhällsnytta. Brister i transparens och global fragmentering försvårar ytterligare jämförelser och standardisering. Även bortsett från det finns tydliga metodproblem – och det saknas övertygande evidens för att ESG i sig skapar vare sig finansiellt värde eller samhällsnytta.

Intressekonflikter och databrister

Idag finns en handfull etablerade firmor som sätter ESG-betyg och otaliga konsulter, administratörer och tjänstemän som arbetar med rådgivning och implementering. I vissa fall finns uppenbara intressekonflikter. De mätpunkter som ESG lutar sig på är ofta svåra att kvantifiera. Det är därför inte förvånande att samma företag kan få helt olika ESG-betyg beroende på vem som utfärdar dem. Trots stora urval visar betyg från olika aktörer bara måttlig samstämmighet, med korrelationer runt 0,5. Det speglar grundläggande skillnader i vad som mäts, hur det vägs och tolkas.

I grunden handlar det om datakvalitet – både vad gäller validitet, det vill säga om vi verkligen mäter det vi avser att mäta, och reliabilitet, alltså om mätningarna är stabila och ger samma resultat vid upprepade tillfällen. Därtill finns betydande brister i hur mätpunkterna aggregeras och sammanställs.

ESG-ramverket är relativt ungt och likt ett nytt vaccin så bör försiktighetsprincipen tillämpas. Utan evidens kan ogenomtänkta stora förändringar få oanade negativa konsekvenser. Det påverkar legitimiteten och undergräver riktigt förändringsarbete. Att genomföra mätningar utan vetenskaplig förankring är i bästa fall meningslöst. I värsta fall direkt vilseledande eller skadligt.

Bristande effektivitet

Mycket pekar på att ESG leder till ineffektiviteter vilket är kostsamt. Marknaden talar sitt tydliga språk. Om ESG är värdeskapande borde det resultera i högre avkastning för ESG-fonder relativt marknaden. Tyvärr verkar inte så vara fallet. Europeiska data visar att ESG-aktiefonder i genomsnitt har varit både dyrare och levererat lägre avkastning än fonder utan restriktioner. Det betyder emellertid inte att alla ESG-fonder ger lägre avkastning.

Företag med ESG-betyg värderas i genomsnitt högt i marknaden oavsett nyckeltal. Det finns två förklaringar till varför det kan bidra till lägre avkastning. Marknaden är effektiv, så ESG-faktorer kan redan vara inkorporerade i priset. Det innebär att efter högre avgifter och andra kostnader blir avkastningen lägre.

Alternativt så överskattar marknaden hur mycket värde ESG skapar. Ändrade riktlinjer och hög efterfrågan har gjort att stora mängder kapital investerats i bolag med höga ESG-betyg senaste årtiondet. Det innebär lägre kapitalkostnader, men inte nödvändigtvis lägre ”riktig” risk eller högre framtida vinster. I längden leder det till sämre avkastning. I sin extremaste form bildas en spekulativ bubbla.

Evidensbaserad hållbarhet

ESG-förespråkare hävdar att skarpare definitioner från tillsynsmyndigheter och lagstiftare kan rätta ramverkets tillkortakommanden. Det må vara sant givet nuvarande brister och associerade kostnader, men det är tveksamt om det rättar underliggande tillkortakommanden. Mer reglering är inte svaret.

Felaktiga beslut baserat på undermålig analys är både kostsamt och skadligt. ESG har spelat en roll som startpunkt. Nu behövs snarast ett nytt, evidensbaserat ramverk som fokuserar på det som faktiskt går att mäta, förstå och agera på – särskilt när det gäller de finansiella effekterna av hållbarhet.

I allt större utsträckning finns pålitliga data i årsrapporter. Standardiserade mått som vinst och avkastning på kapital går att jämföra mellan företag och över tid. Metodologisk och akademisk kompetens finns på handelshögskolor och universitet. Vad gäller kostnader för databehandling och analytisk bearbetning har de aldrig varit lägre.

Att utveckla ett alternativt ramverk för att utvärdera de finansiella effekterna av hållbarhetsarbete kommer att ta tid – men vara mindre kostsamt än dagens ESG-system. Ett sådant ramverk skulle dessutom kunna bidra till en mer konstruktiv debatt om hållbarhet – fri från symbolpolitik och ytlig signalering.

Varför vi behöver forskningsbaserade verktyg

Det finns en växande efterfrågan från företag, investerare och det offentliga att inte bara bättre mäta hållbarhetsarbete, utan också förstå dess finansiella effekter. Det varierar givetvis mellan branscher då hållbarhet för ett verkstadsbolag inte är det samma som för en mjukvarufirma. Men om enskilda företag för större förståelse för sambandet mellan lönsamhet och hållbarhet kan det ge konkurrensfördelar. Vinst och hållbarhet är inte nödvändigtvis ömsesidigt uteslutande.

Milton Friedman publicerade år 1970 artikeln The Social Responsibility of Business is to Increase its Profits. Att maximera värdet för aktieägarna var mantrat under de följande årtiondenas avreglering. Hänsyn till andra intressenter var sekundärt. Ståndpunkten är en ytterlighet, men vi måste emellertid fråga oss vad företagandets grundläggande roll är i samhället och vad innebär hållbart företagande? Dagens företagsledare måste vara tydliga med vad de kan påverka. Det handlar om alternativkostnader och det går inte att göra allt för alla.

Samtidigt vilar det långsiktiga stödet för hållbar utveckling på fortsatt ekonomisk tillväxt och ökande välstånd. Sämre effektivitet leder till minskad produktivitet, vilket på sikt undergräver både välfärden och utrymmet för reformer. Men om akademi, näringsliv och beslutsfattare samverkar kring forskningsbaserade verktyg, finns goda förutsättningar att förena hållbarhet med fortsatt tillväxt. Forskningen kan bidra med metoder och oberoende analys – något som ofta saknas i dagens hållbarhetsarbete.

Det är dags att gå bortom ESG. Det behövs ett nytt ramverk för att förstå och utvärdera hållbarhetens verkliga effekter – inte minst dess finansiella konsekvenser. Hållbarhet är en alltför viktig fråga för att reduceras till symbolpolitik eller fastna i kulturkrigets skyttegravar.

Rickard Sandberg, chef för Centrum för Dataanalys vid Handelshögskolan i Stockholm med fokus på forskning och tillämpningar inom data, AI och hållbarhet.

Martin Boldt-Christmas, analytiker med fokus på skärpunkten mellan makroekonomi, finansiella marknader och geopolitik. Även krönikör i Affärsvärlden.