”Jag trivs där det händer”

Gunilla Fransson säger att hon ständigt reflekterar över innovationer. Det är inte konstigt. Under hennes karriär har hon på nära håll kunnat bevittna hur ny teknologi har förändrat samhället i grunden. I mitten på 1980-talet anställdes hon på telekomjätten Ericsson, som då var en pionjär inom mobiltelefoni och även försökte sig på tillverkning av person­datorer. 1985 – två år efter att Ericsson lanserade sin första pc i form av Step One, och ett år innan telekomjätten presenterade den första mobiltelefonen i den numera ikoniska Hotline-serien (vars första tegelstensmodell vägde fyra kilo) – klev Gunilla Fransson in i bolagets lokaler i Liljeholmen i Stockholm. Ericsson anordnade öppet hus och Gunilla Fransson gick dit i egenskap av forskande ingenjör.

Det ledde till jobb som lärare på telekomjättens internutbildningar inom systemteknik. Det blev inledningen på en lång resa. Under 22 år inom Ericssonkoncernen hade hon flera ledande befattningar och var bland annat med om att utveckla den serverteknologi i mobilnätet som möjliggjorde över­föring av text- och bildmeddelanden, sms.

Hon slutade på Ericsson 2007 och jobbade därefter i åtta år på försvarsindustri­bolaget Saab, bland annat som affärs­områdeschef för Security and Defence Solutions. Sedan två år tillbaka är hon ­styrelseproffs på heltid och har uppdrag i tre onoterade och fem börsnoterade bolag. ­Intresset för innovationer och erfarenheten från teknik­omställningar har Gunilla Fransson fort­farande nytta av, eftersom flera av bolagen är telekomrelaterade. Ett av dem är tv-teknikbolaget Net Insight, där hon är nominerad till att efterträda Lars Berg på ordförandeposten i samband med nästa årsstämma. Det var han som rekryterade henne till ­styrelsen 2008.

– Jag trivs i bolag där det händer saker. Min vision är att Net Insight ska fortsätta vara en teknikspelare som tar en tydlig plats i det nya medielandskapet, säger hon när vi träffar henne för en intervju på bolagets kontor i Hägersten strax utanför Stockholm.

Gunilla Fransson växte upp på Södermalm i Stockholm och blev tidigt fascinerad av logiskt tänkande och matematik. Hennes pappa, som ursprungligen kom från en bondesläkt i norrbottniska Hedenäset, var ingenjör och jobbade på det tidigare statligt ägda Atomenergi som i mitten på 1900-talet introducerade kärnkraften i Sverige. Hennes mamma arbetade som bibliotekarie och kom från en bakgrund som, med Gunilla Franssons ord, påminde om hur arbetarna hade det i författaren Per Anders Fogelströms Stockholmsskildring Mina drömmars stad. Någon förväntan på att hon skulle ­utbilda sig till just ingenjör fanns inte. I stället uppmuntrades hon till att bli en själv­ständig individ, studera och skaffa ett ordentligt jobb.

Matematikintresset fick henne ändå att i slutet på 1970-talet studera till civilingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Där började hon sedan forska inom kärnkemi innan hon hamnade på Ericsson. I dag, när hon tänker tillbaka på åren som formade henne inom telekomjätten, kan hon komma ihåg de interna och ofta ifrågasättande diskussioner som föregick stora teknikförändringar i telekombranschen: ”Vill verkligen någon skicka sms eller mms i mobilen?” Och några år senare: ”Vem vill kolla på video på en liten mobilskärm?”

– Utvecklingen har gått otroligt fort. Det är inte enkelt att i förväg kunna säga ­säkert vilka innovationer som kommer att få ­genomslag, vilket gör telekom spännande.

På frågan hur hon ser på Ericssons dystra utveckling de senaste åren svarar hon:

– Jag vet inte mer om bolaget än vad som står i tidningarna, men jag hoppas och tror att de kan ta sig ur den situation som bolaget befinner sig i. Sverige behöver den här typen av högteknologisk industri.

Net Insight, vars aktie är noterad på Stockholmsbörsens mid cap-lista, säljer den egenutvecklade plattformen Nimbra som bland annat tv-bolag och nätoperatörer ­använder vid överföring av videoinnehåll i olika nät. Bolaget säljer även programvaruprodukten Scheduall för planering och schemaläggning av tv-produktioner. Omsättningen uppgick 2016 till en halv miljard kronor, en ökning med 34 procent jämfört med året innan, vilket främst berodde på att tv-branschen upp­graderade sin teknologi inför evenemang som fotbolls-EM och sommar-OS. År 2017 har varit motigare. Inför den andra kvartalsrapporten vinstvarnade bolaget på grund av att intäkterna minskade med 30 procent jämfört med före­gående år. Också under tredje kvartalet minskade omsättningen, då med 17,8 procent. Aktiekursen har halverats under fjolåret och ligger på nivåer runt 4,50 kronor. Gunilla Fransson är dock inte oroad över den negativa försäljningstrenden.

– Efterfrågan fluktuerar mellan åren beroende på om det till exempel är några globala event. Sådana saker styr kapacitetsbehovet hos kunderna, säger hon.

Den stora diskussionen på Net Insight handlar i dag inte om Nimbra eller Scheduall som står för merparten av intjäningen i form av intäkter för hårdvara, programvarulicenser och konsulttjänster. Den handlar i stället om egenutvecklade Sye, en lösning lanserad i april 2016 för tv-innehåll som distribueras direkt över internet (så kallad live-OTT) och inte genom de traditionella tv-näten. Mediebranschen befinner sig i en omställning. Det vanliga tv-tittandet sjunker stadigt medan strömningstjänster som Netflix och HBO Nordic lockar allt fler användare. OTT-marknaden visar en årlig tillväxttakt på 17,2 procent, enligt en rapport från undersökningsföretaget Markets and Markets. Här vill Net Insight vara med och tjäna pengar. Deras lösning gör bland annat att fördröjningen minimeras mellan traditionell linjär-tv och liveströmmad tv över nätet, vilket eliminerar spoiler-effekterna under tv-upplevelsen. Detta är viktigt för exempelvis bettingindustrin där vadslagning sker under matcher, eller när någon tittar på ett event och samtidigt kommunicerar på sociala medier. Tekniken möjliggör också en synkronisering av samma innehåll till flera skärmar. Det betyder att en tv-leverantör kan erbjuda ett event (till exempel en fotbollsmatch eller ett racerlopp) från olika vinklar, och omvänt: att konsumenten kan följa ett enskilt evenemang i flera skärmar på samma gång. I våras offentliggjorde Net Insight en beställning från Bet 365. Det brittiska spelbolaget har integrerat Sye-lösningen i sin spelapp, där användarna kan live-strömma matcher och spela parallellt. Men än så länge har tjänsten inte genererat några signifikanta intäkter och Net Insight vill inte kommunicera ett försäljningsmål för tekniken. Bolaget står dock inför flera prövningar. En handlar om att kundernas investeringsbeslut dröjer i en tv-bransch som karaktäriseras av osäkerhet inför teknikskiftet. En annan rör konkurrenssituationen – flera andra bolag erbjuder OTT-tjänster. Men Gunilla Fransson tror starkt på Net Insights lösning.

– OTT-tekniken kommer i framtiden att vara en hygienfaktor i mediebranschen och en viktig del av vår affär, även om vi inte i dag vet hur stort det kommer att bli, säger hon.

El- och teleinstallationsbolaget Eltel, som noterades på Stockholmsbörsens mid cap-lista 2015, är en annan telekomrelaterad aktör där Gunilla Fransson sitter i styrelsen, vilken hon blev invald i våren 2016. Eltel har också ett tufft år bakom sig. Det började med att bolaget i slutet av 2016, och början av innevarande år, gick ut med tre vinstvarningar inom loppet av fyra månader efter att en utredning visade brister i projektverksamheten i Afrika, vilket ledde till stora ­resultatnedskrivningar. Bolaget redovisade för fjolåret en förlust på 82,2 miljoner euro och beslöt i våras att avveckla den olönsamma verksamheten för krafttransmissionsprojekt i Afrika. Men stormen kring bolaget slutade inte där. I maj polisanmälde Eltel den tidigare vd:n Axel Hjärne för svindleri och bokföringsbrott, samtidigt som han inte beviljades ansvarsfrihet för 2016 på årsstämman. Dessutom genomförde bolaget en nyemission för att få in 1,5 miljarder kronor från de redan hårt prövade aktieägarna. Kursen har pressats rejält under 2017.

– Det har definitivt varit tufft, men Eltel har en fin affär och jag känner förtroende för att vi nu kan börja bygga vidare verksam­heten för framtiden, säger hon.

Gunilla Fransson sitter även sedan 2016 i styrelsen för programvarubolaget Enea, som då omsatte drygt en halv miljard kronor och hade en rörelsemarginal på 23 procent. Men även Enea har stött på problem, vilket har fått aktiekursen att backa med över 10 procent det senaste året. I november 2016 gick bolaget ut med att de har inlett ett skilje­förfarande på 900 miljoner kronor mot en av sina största kunder. Tvisten handlar om tolkningen av ett royalty-avtal kopplat till ett av Eneas operativsystem i kundens telekomutrustning. I våras förvärrades schismen. Bolaget kommunicerade att storkunden ensidigt har infört en prissänkning, vilket bedömdes få en negativ inverkan på royalty­intäkterna på 20–30 miljoner för helåret 2017. Ett skiljeförfarande väntas påbörjas även för denna del av tvisten, skrev Enea i ett pressmeddelande i november. Julia Steffensen, ir-chef på bolaget, berättade för nyhetsbyrån Direkt i tvistens inledningsskede att Ericsson och Nokia är Eneas största kunder, men uppgav inte om någon av dessa var involverade. Inte heller Gunilla Fransson vill avslöja detta.

– Jag kan inte säga någonting. Man får titta i rapporterna och tänka själv, säger hon.

Den gemensamma nämnaren för flera telekomrelaterade bolag är att de just nu genomgår digitala omställningar, betonar hon.

– Mobilnäten går från att vara hård- till att bli mjukvarubaserade. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men det är en stor resa för telekombolagen som inbegriper både nya försäljningsmönster och ändrade affärs­modeller, säger Gunilla Fransson.

Hon trivs med tillvaron som styrelseproffs efter att ha jobbat många år på operativa ­positioner inom Ericsson och Saab. Tidigare var kalendern ständigt överfull på grund av omfattande arbetsmängd. Nu är utmaningen snarare att synka kalendern mellan bolagen, eftersom rapporterna kommer tätt inpå varandra. Det är givande, säger hon, att få följa flera bolag i olika branscher, men där den röda tråden är teknisk utveckling och innovation.

– Jag drivs av förändringar och vill bidra till att de här bolagen tar nästa kliv i utvecklingen.

Net Insight

Omsättning: 503 miljoner kronor (år 2016).

Resultat: 37 miljoner.

Verksamhet: Net Insight levererar produkter, programvara och tjänster för högkvalitativ medietransport i kombination med effektiv resursplanering.

Vd: Fredrik Tumegård.

Tre största ägare: Briban Invest, Lannebo Fonder och Alecta pensionsförsäkring.

Gunilla Fransson

Född: 1960 i Stockholm.

Familj: Gift med Tomas, två barn och två barnbarn.

Bor: Stockholm.

Gör: Sitter i styrelsen för noterade Net Insight, Eltel, Enea, Trelleborg och Nederman samt ett par onoterade bolag, däribland Permobil och Proopti.

Utbildning: Civilingenjör.

Bakgrund: Har haft ledande befattningar på Ericsson och Saab.

Fritidsintressen: Odling och hantverk.

Livsmotto: Aldrig stå still.