Japans internetjätte

Den svenska journalistgruppen på besök i Tokyo hoppar till i biofåtöljerna när Christina Schollin plötsligt dyker upp på duken med Stockholms slott i bakgrunden. Via en mobiltelefon med inbyggd videokamera talar hon engelska med sin dotter på andra sidan jordklotet. Så fortsätter filmen runt klotet med människor som kommunicerar med hjälp av olika sorters fantasifulla och trådlösa apparater.

Året är 2010 och visionen är NTT Docomos, Japans högst värderade företag och världens tredje största mobilteleoperatör. Filmen illustrerar det japanska företagets internationella ambitioner lika väl som vart den tekniska utvecklingen kan ta oss på tio år. Det faktum att flera av filmens mobila manicker dessutom finns att beskåda, i mer eller mindre användbart skick, i en utställningslokal bredvid skvallrar om företagets tekniska skicklighet.

Japan har sin egen standard

På japanska kan Docomo utläsas som Do Communications Over the Mobile network och det är precis vad företaget har sysslat med sedan det bildades 1992. Det knoppades då av från världens största telekomoperatör, det mäktiga Nippon Telegraph and Telephone Corporation, NTT.

Japan har hittills gått sin egen väg vad gäller mobiltelefoni med egna tekniska lösningar som inte varit kompatibla med någon annan. Trots det är Japan ett av världens mobiltätaste länder i klass med Norden, Italien och Storbritannien.

Men på grund av den egna tekniken och svårigheterna för utländska företag att slå sig in på marknaden är operatörerna och leverantörerna i stort sett bara japanska bolag. Det har helt enkelt inte varit tillräckligt lönsamt för företag som Ericsson och Nokia att satsa riktigt stort på Japan. Visserligen har Ericsson sålt en hel del system och Nokia en del telefoner men volymerna är långt ifrån så stora som man skulle kunna vänta sig med tanke på marknadens storlek.

Docomo dominerar den japanska mobilmarknaden med en andel på 65 procent och 35 miljoner kunder. Bara brittisk-amerikanska Vodafone och Kinas China Mobile är större med 59 miljoner respektive 51 miljoner abonnenter. Ändå är Docomo rätt okänt utanför Japan.

Framväxten av mobilt internet, alltså att kunna surfa och komma åt hemsidor via mobiltelefonen, håller dock på att ändra det här. Docomo är nämligen ledande i världen på mobilt internet och ett eller ett par år före andra operatörer.

Våren 1999 lanserades Docomos i-mode (kursivt), vilket är ett knippe internetbaserade tjänster för mobiltelefoni. Sedan dess har inget varit sig likt för företaget.

Ursprungligen trodde Docomo att i-mode mest skulle bli ett verktyg för affärsfolk och ha måttliga framgångar, men verkligheten blev en annan.

Hundra tusen nya användare i veckan

Idag är nästan 15 miljoner anslutna till i-mode och antalet växer med flera hundra tusen i veckan. I mars nästa år tror Docomo att så många som 20 miljoner japaner kommer att använda i-mode.

I-mode erbjuder en uppsjö av tjänster som nyheter och väder, bokning av karaokerum och resor samt förstås spel, e-post och olika ringsignaler som gåt att ladda ner. Just underhållningstjänsterna är vad som drivit utvecklingen och det är ungdomar, inte affärsfolk, som blivit de bästa kunderna.

Och att kunderna har spenderbyxorna på visar den senaste halvårsrapporten. Vinsten efter skatt för perioden mars till september ökade 22 procent till drygt 20 miljarder kronor på en omsättning motsvarande 206 miljarder kronor. Docomo tillskrev i-modes fenomenala tillväxt en stor del av vinstökningen och för räkenskapsåret som slutar i mars nästa år tror Docomo att vinsten hamnar på 32 miljarder kronor med en omsättning på drygt 420 miljarder kronor vilket är en upprevidering av tidigare prognoser. Docomos börsvärde ligger kring 2.500 miljarder kronor.

Den osannolika framgången med i-mode, som fått uppföljare hos konkurrenterna KDDI och J-phone, har lockat ett lämmeltåg av nyfikna besökare från hela världen. Intresset har bara ökat sedan WAP, wireless application protocol, lanserats i Europa och USA men inte blivit någon större succé än så länge. Alla vill veta vad det är som Docomo gör som är så rätt.Det här har förstås gett Docomo ett drömläge för en expansion utanför Japan men hittills har företaget agerat väldigt försiktigt jämfört med Vodafones och Deutsche Telekoms aggressiva strategier.

Angreppssättet har varit att köpa in sig med minoritetsandelar i andra operatörer och på så vis skapa allianser och partnerskap. Hittills har Docomo köpt 15 procent i holländska KPN Mobile för 3,5 miljarder kronor, 20 procent i en licens för den tredje generationens mobiltelefoni i Storbritannien för 18 miljarder kronor samt 19 procent i Hutchinson Telecommunications i Hong Kong för fyra miljarder.

Via KPN och Hutchinson får Docomo också andelar i operatörer i Belgien, Tyskland, Ungern och Östeuropa. Även om det gått fort är ändå satsningen ändå rätt liten i ljuset av de stora telekomaffärer som gjorts i Europa och USA.

Bidrar helst med sitt kunnande

“Vår ambition är att mer bidra med vårt kunnande och erfarenheter från i-mode och vår teknik än pengar”, säger Kiyoyuki Tsujimura, chef för Docomos internationella strategi. “Strategin är att gå in med minoritetsposter i operatörer. Det är de som kan den lokala marknaden, inte vi.”

Förutom i-mode så är det framför allt på tjänsteinnehåll och teknik för den tredje generationens mobiltelefoni, 3g, som Docomo anser sig vara bra, och det med viss rätt. Världens första 3g-nät kommer att tas i bruk i Tokyo i maj nästa år och Docomo har redan tre typer av telefoner färdiga, varav en med inbyggd videokamera. De nya 3G-näten kommer att klara betydligt högre datakapacitet än idag samtidigt som användarna alltid är uppkopplade till internet. Dessutom kommer Docomo att använda den mest accepterade standarden för 3G, UMTS, vilket gör det mycket lättare att föra över både tjänster och teknik från Japan till internationella samarbetspartners.

I Japan räknar Docomo med att investera nästan 100 miljarder kronor i utbyggnad av 3G fram tills 2004 då man räknar med att ha kring fem miljoner användare i ett system som klarar 15 miljoner. Det innebär att Docomo tror att i-mode kommer fortsätta att spela första fiolen de närmsta åren trots tillkomsten av snabbare datanät.

Risk för avtrappning

En fortsatt satsning på mobilt internet och internationell expansion är avgörande för om NTT Docomo ska kunna behålla etiketten som snabbväxare. Japan har redan passerat den gräns på 60 miljoner mobilanvändare som många menar markerar en avtrappning av tillväxten. Samtidigt faller priserna även i Japan. Docomo planerar att sänka priserna med mer än fem procent i år. Framtida tillväxt måste komma från både tjänster och trafik i mobila datanät, i Japan och runt om i världen.

Analytiker i London och Tokyo är dock tveksamma till om dagens strategi räcker för att Docomo ska bli en kraft att räkna med även utanför Japan. Docomos ambition är att inte engagera sig så mycket i infrastrukturen, det vill säga mobilnäten, utan istället fungera som en portal för tjänster inom mobilt internet tillsammans med sina internationella partners. Docomo vill helt enkelt exportera sina framgångar med i-mode. En sådan strategi byggd på allianser har dock uppenbara svagheter även om det positiva förstås ligger i att den finansiella risken är begränsad.

Docomo har också uttryckt intresse för en mobiloperatör i Australien och många bedömare tror att samarbetet med en av Koreas största operatörer kan leda till att Docomo köper in sig i företaget. I USA har ryktesfloran varit ymnig men Docomos ledning har klart uttryckt att man avser att köpa en minoritetspost i en av USAs större mobiloperatörer. AT&T Wireless med 12 miljoner abonnenter och Cingular med 19 miljoner är de hetaste kandidaterna och Docomo väntas komma till skott rätt snart. Amerikansk och japansk press uppgav förra veckan att Docomo är på väg att köpa upp till 20 procent i AT&T Wireless för 90 miljarder kronor och 20 procent i Taiwans KG Telecom för fem miljarder kronor.

Restriktiva reglerEn omständighet som troligen håller tillbaka Docomo på den internationella arenan är kopplingen till moderbolaget NTT och de restriktiva reglerna för utländskt ägande i japanska företag.

NTT äger fortfarande 67 procent i NTT Docomo och med undantag av den dynamiska i-mode enheten präglas Docomo fortfarande mycket av sitt ursprung som är ett tekniktungt monopolföretag. Docomo stär för mer än hälften av NTTs vinst och moderbolaget har varit ytterst ovilligt att späda ut sitt ägande. Detta, tillsammans med regeln att utlänningar bara får äga 20 procent i japanska företag, har tvingat Docomo att betala för sina förvärv med kontanter snarare än aktier, som är den vanliga förvärvsvalutan i telekomsektorn. Med ett p/e-tal på mellan 70 och 80 har Docomo-aktien dessutom också varit en högt värderad valuta.

Nya möjligheter öppnas

Nu kan emellertid nya möjligheter för Docomo öppnas. En tung rådgivande kommitté föreslog förra veckan att NTTs grepp om både den japanska telemarknaden och dotterbolagen NTT Docomo och NTT Communications, en leverantör av internationella samtal och internetkopplingar, ska brytas upp.Kommittén föreslår att NTT ska tvingas att gå ner under 50 procent i dotterbolagen samtidigt som konkurrensen skärps för framför allt lokalsamtal som idag är väldigt dyra i Japan.

Om förslagen blir verklighet, och mycket tyder på det, så kan världen få se ett bra mycket mera aggressivt Docomo framöver, i synnerhet om det visar sig att den nuvarande alliansstrategin inte leder någon vart eller ger tillräcklig kontroll. Det är inte alls omöjligt att den japanska jätten på allvar ger sig in i den konsolideringsprocess som pågår.