Kapitalflykten från Kina

Ingen visste riktigt varför China Foreign Exchange Trade System slutade publicera sin tidigare dagliga statistik den 11 maj. En rad mediers frågor till plattformen, som kartlägger utländsk handel med kinesiska obligationer, förblev obesvarade. I skrivande stund har inga nya siffror släppts på två veckor.

Även clearinghuset Chinabond var över en vecka sena med sin månatliga balansräkning av kinesiska obligationer som ägs av utländska finansinstitutioner. I mitten av maj framkom dock hur utländska aktörers innehav minskat med drygt 16 miljarder dollar bara i april.

Det var förvisso något mindre än månaden innan – men samtidigt den tredje raka månaden som ett nettoutflöde noterades, vilket inte skett sedan den kinesiska börskraschen 2015.

Ett liknande, vikande förtroende märks för kinesiska aktier. Andra veckan i maj sänkte världens största kapitalförvaltare BlackRock sin utsikt för kinesiska tillgångar från övervikt till neutral, med nedstängningarna mot Covid-19 som främsta anledning.

Så sent som i oktober i fjol hade BlackRock uppgraderat utsikten för kinesiska aktier till övervikt, bland annat med hopp om att den pågående kampanjen av regleringar mot landets näringsliv skulle avta. Men efter att kommunistpartiets politbyrå och medier, som Folkets dagblad, i början av maj klargjorde att den rådande nolltoleransen mot smittspridning kommer fortsätta, har flera investerare ytterligare dragit öronen åt sig.

För trenden var tydlig redan dessförinnan. Nettoutflödet av utländskt kapital från kinesiska aktier och obligationer var under årets första kvartal större än någonsin tidigare, inklusive 2015 och inledningen av pandemin i början av 2020.

”Omfattningen och intensiteten av kapitalutflödet från Kina saknar motstycke”, framhöll Institute of International Finance i en rapport som publicerades i slutet av mars. Bara under första halvan av samma månad dumpade utländska investerare kinesiska aktier värda 9,5 miljarder kronor.

Rapporten underströk att det heller inte verkar handla om någon tillfällig trend, eftersom liknande utflöden inte äger rum från andra utvecklingsmarknader.

Breda börsras i Kina

Utflödet återspeglar snarare börsutvecklingen. Kinesiska aktier har presterat sämst i hela världen i år, undantaget de i Ryssland där börsen hållit stängt under långa perioder. För att förstå utvecklingen är det först viktigt att skilja på de olika kategorierna av noterade kinesiska företag.

På börserna i Shanghai och Shenzhen återfinns främst aktier som är tätt sammankopplade med den inhemska ekonomin. Indexet i Hongkong domineras av banker, konsumentföretag samt internet- och teknikbolag som även är kända internationellt. Flera av dessa har dessutom genomfört en dubbelnotering på någon av USA:s börser.

Efter en topp i februari i fjol så har CSI 300, som innefattar de 300 största noterade bolagen på börserna i Shanghai och Shenzhen, tappat närmare en tredjedel av sitt värde. Den inledande nedgången kan spåras till en rad stränga regleringar som landets myndigheter införde mot Kinas största teknikbolag i början av 2021. Raset har sedan intensifierats i år på grund av geopolitik och lockdowns mot Covid-19.

Hang Seng, indexet i Hongkong, har det senaste året backat med över en fjärdedel. Särskilt illa står det till med indexet Hang Seng TECH, bestående av de 30 största listade teknikbolagen. Det har tappat halva sitt värde under samma period, och två tredjedelar från toppen i februari 2021.

Värre ändå är tillståndet för kinesiska aktier i USA. Nasdaq Golden Dragon China Index innehåller närmare 100 företag som har majoriteten av sin verksamhet i Kina. Efter en topp på över 20 500 punkter i februari 2021, föll indexet ner under 5 200 punkter i mitten av mars i år.

Geopolitik, avkastning och brist på transparens 

En betydande anledning till flykten från kinesiska obligationer är att avkastningen i år för första gången på ett årtionde sjunkit under amerikanska statsobligationer, vilket delvis beror på att Kinas valuta fallit kraftigt mot dollarn.

Samtidigt har kriget i Ukraina sänkt aptiten för kinesiska tillgångar. I rapporten från Institute of International Finance i mars, noterade organisationens chefsekonom Robin Brooks att investerare har börjat ställa frågor om huruvida analytiker även kan missta sig i den geopolitiska bedömningen av Kina på samma vis som man gjort med Ryssland.

KinaPremium

Ska Kina rädda Rysslands ekonomi?

Brooks beskrev det som att investerare vaknat till av den ryska invasionen av Ukraina, samt att denna kan leda till att ”de globala marknaderna ser på Kina i ett helt nytt ljus”. Oron för att ha pengar i auktoritära länder har ökat. Pekings ovilja att beskriva konflikten som en invasion eller stödja internationella sanktioner, bidrar till nervositeten att även kinesiska företag kommer att utsättas för liknande sanktioner.

Att just kinesiska aktier i USA har tagit mest stryk beror dels på att de främst är teknikbolag, som det senaste dryga året utsatts för särskilt tuffa regleringar. Dels infördes 2020 en lag om att kinesiska företag som är noterade i USA måste göra sin räkenskaper tillgängliga för amerikanska regleringsmyndigheter på samma vis som andra börsnoterade bolag.

Men samtidigt förbjuder Peking utländska aktörer att ta del av denna dokumentation, av skäl relaterade till nationell säkerhet. Över 200 kinesiska företag riskerar påverkas om en kompromiss kring detta misslyckas.

Det räckte med att U.S. Securities and Exchange Commission – den myndighet som ska motverka marknadsmanipulation – i mitten mars namngav fem stycken kinesiska bolag som kan behöva avnoteras på grund av bristande insyn, för att Nasdaq Golden Dragon China Index skulle rasa med tio procent två dagar i följd.

Enorm volatilitet

Nedgången för kinesiska aktier i USA i mitten av mars var det största på en dag sedan den globala finanskrisen 2008. Jättar som Alibaba och Tencent tappade en fjärdedel av sitt värde på en vecka. Då klarade man sig ändå bra jämfört med storföretag som Pinduoduo och JD.com. Samtidigt växte utflödet av utländskt kapital från börserna i Kina och Hongkong till rekordnivåer.

Sammantaget fick detta kinesiska myndigheter att agera. Liu He, vice premiärminister med särskilt fokus på ekonomi, gick ut och lovade ”en för marknaden mer fördelaktig politik” i synnerhet gentemot teknikbolag. Han sade även att regleringsmyndigheter i Kina och USA gjort framsteg gällande insynen i kinesiska bolags bokföring.

Som ett resultat av dessa löften steg Hang Seng TECH med närmare en fjärdedel 16 mars. Uppgången fortsatte dagen därpå, och flera av de största kinesiska aktierna i USA steg med omkring 40% på bara två dagar. Mindre uppgångar märktes även på CSI 300.

Alan Song, ordförande för kinesiska kapitalförvaltaren Harvest Capital, liknade vice premiärministerns löften och det tillfälliga rallyt med ”att dränka investerare som greppar efter halmstrån”. Han sade till Reuters att återhämtningen skulle bli kortlivad eftersom ingen förändring skett av själva fundamenten, samt att fina ord på egen hand inte kan ändra marknadstrenderna.

Mycket riktigt fortsatte nettoutflödet av utländskt kapital och kinesiska aktiers nedgång den tredje dagen efter Liu Hes garantier, låt vara i något långsammare takt.

Den stora rörelserna är särskilt avskräckande i samband med brist på transparens och uppgifter om insiderhandel. I början av april citerade Wall Street Journal analyser som gav vid handen att ägare och chefer vid kinesiska bolag listade i USA undvikit förluster på minst 100 miljarder kronor perioden 2016-2021, genom att sälja i precis rätt ögonblick innan många av de plötsliga fall som kännetecknat de kinesiska aktiernas volatilitet.

Felaktiga förhandsutsikter 

BlackRock var ingalunda ensamt om att alldeles nyligen ha haft positiva utsikter för den kinesiska marknaden. I oktober i fjol uppgraderade även banken UBS utsikten för kinesiska aktier till övervikt, vilket var två snäpp över den undervikt som gällde sommaren 2020.

Likaledes uppgraderade Credit Suisse vid årets början kinesiska aktier till övervikt med 2022 som horisont. Detta på grund av hopp om en mindre restriktiv penningpolitik.

Efter att på samma manér i oktober ha uppgraderat kinesiska aktier till ”overweight”, menade HSBC i februari att investerare är alltför negativa kring kinesiska aktier, och att bekymmer som avtagande tillväxt och stark dollar redan är inprisade i värderingarna.

HSBC spådde i februari en uppgång på 9,2% för börsen i Shanghai och 15,6% för börsen i Shenzhen. Goldman Sachs uppgav månaden innan sin förväntan om att indexet MSCI China kommer stiga med 16% under 2022.

Men under årets fyra första månader sjönk MSCI China istället med 17,7%. Under helåret som slutade sista april var nedgången 36,1%: exakt dubbelt så stor som MSCI Emerging Markets, och långt större än -3,1% för indexet MSCI World.

Underliggande oro

Grovheten i tidigare felbedömningar gör det svårt att ana tiden för en möjlig vändpunkt. De underliggande faktorerna är heller inte direkt glädjande. Enligt ovannämnda direktiv från partitoppen så ska nolltoleransen mot Covid-19 fortsätta. Sannolikt kommer ingen smittspridning tolereras innan den viktiga partikongress som äger rum i november.

Oron på fastighetsmarknaden fortsätter hota hela Kinas tillväxt, vilket utländska investerare tycks ha snappat upp. I slutet av maj noterade The Economist att kinesiska fastighetsbolag sålt dollarobligationer för blygsamma 280 miljoner dollar hittills i år, jämfört med 15,6 miljarder dollar under samma period i fjol.

I slutet av april försökte kommunistpartiets politbyrån återigen sända lugnande signaler kring landets internet- och teknikföretag, som nu behövs mer än tidigare för att uppnå årets nationella tillväxtmål. Detta skedde dock genom löften om att senarelägga – inte skrota – kampanjen med regleringar mot dessa bolag.

Dessutom är skadan för dessa tidigare naturliga tillväxtmotorer redan skedd. Alibaba och Tencents intäktsökningar på 10% respektive 8% under fjolårets senaste kvartalet var den lägsta sedan deras börsnoteringar för nästan ett årtionde sedan. Under årets första kvartal låg Tencents intäkter på årsbasis helt stilla.

JD.com är bara ett av flera kinesiska internetföretag där ägare och ordförande nyligen har lämnat sin poster. Leveransföretaget Meituan meddelade nyligen att man behöver avskeda en femtedel av sin personal. Samtidigt har myndigheternas ständigt ökade inflytande över internet- och tekniksektorn begränsat många av företagens expansionsmöjligheter utomlands, genom samma mekanismer som fått många länder att förbjuda Huawei i 5G-nätet.

Makt eller marknad

Vid årsskiftet höll utländska investerare 600 miljarder dollar i kinesiska aktier och ungefär lika mycket i obligationer. Så även om den nuvarande kapitalflykten i sammanhanget är relativt liten, så är det negativa trendbrottet tydligt. 2017-2021 mer än tredubblades utländska aktörers exponering mot aktier, obligationer, lån och depositioner i Kina – detta trots ett omfattande handelskrig med USA.

Men under årets första kvartal minskade det utländska ägandet av finansiella tillgångar i yuan med rekordnivån 150 miljarder dollar. Institute of International Finance spår att 300 miljarder dollar i utländsk kapital kommer lämna Kina innan årets slut.

Om partitoppen i Peking vill vända denna trend så måste man samtidigt göra avkall på att kontrollera spridningen av Covid-19, ambitionen att kontrollera landets näringsliv och uppbackningen av Ryssland i kampen mot USA och Nato.

När ledningen tidigare ställts inför liknande dilemman, så har maktmonopolet alltid trumfat över omtanken av de finansiella marknaderna.