KI-chefen: ”Det här tar vi inte oss ur själva”

När regeringen nu tvingas skriva ned sina prognoser inför höstens budget, som presenteras i slutet av september, finns det en person de lyssnar på mer än kanske någon annan. Det är Konjunkturinstitutets chef Ingemar Hansson. Han ger här sin syn på den ekonomiska nedgången.

Hur allvarlig är nedgången? ”Det allvarliga är att alla skattebaser minskar, som arbetsgivaravgifter, inkomstskatter och momsintäkter. En ökad arbetslöshet slår ju väldigt hårt mot den ekonomiska utvecklingen. Och samtidigt som skatteintäkterna minskar så ökar utgifterna, exempelvis för arbetslöshetsersättning och bidrag som socialbidrag och bostadsbidrag.”

Mycket pekar nu på att vi i år hamnar på en BNP på under två procent, vilket är nära en procentenhet lägre än de flesta bedömare räknade med i början av året. Det motsvarar 20 miljarder kronor. En del fångas upp av det offentliga sparandet men raset innebär ändå att de offentliga finanserna försämras med 15 miljarder. Hur slår det mot budgeten? ”Det finns ju en marginal eftersom regeringen har ett överskottsmål på två procent i snitt, vilket motsvarar 13 miljarder 2002. Problemet är att regeringen redan har tärt på de här marginalerna genom att utnyttja dem till att finansiera olika reformer de senaste tre åren.”

Hur kommer regeringen att hantera det här i höstbudgeten? ”Det finns ju ett behov av åtgärder, man kan tänka sig att skjuta upp vissa utgifter och samtidigt göra en del besparingar. Regeringen kan också välja att säga att det räcker med ett överskott på en procent istället för två nästa år, eftersom två-procentsmålet är ett snitt över en konjunkturcykel.”

Hur skiljer sig den här konjunkturnedgången från den i början av 90-talet? ”Ursprunget är detsamma, en sprucken bubbla. Men 90-talets bubbla var mycket bredare, hela fastighetssektorn blåstes upp och förväntades fortsätta expandera på grund av den höga inflationen. IT-bubblan berör en mindre sektor, även om Ericsson och dess underleverantörer väger tungt. Därför blir fallhöjden inte lika stor.En annan skillnad är att den förra krisen i stort sett var hemmagjord medan nuvarande nedgång är mer internationellt betingad.”

Har vi en bättre utgångspunkt idag? ”Ja, vi har sundare statsfinanser vilket gör att underskotten inte riskerar att bli alarmerande stora. Det, tillsammans med en trovärdig penningpolitik gör att räntan inte heller riskerar att sticka iväg som den gjorde 1995. Då var den svenska kronan övervärderad, idag är den, om något, undervärderad.”

Hur kommer vi ur det här? ”Det beror helt på när den internationella återhämtningen kommer, det här svingar vi oss inte ur själva.”