Kina tar genväg till mobilen

När man säger Kina börjar det genast att lysa i ögonen på både mobiltelefonoperatörer och tillverkare av utrustning som Ericsson, Motorola och Nokia. Förklaringen är enkel. Kina är en gigantisk marknad som växer hejdlöst.

Enligt många måttstockar är Kina fortfarande ett utvecklingsland. Men de senaste tjugo årens fantastiska ekonomiska utveckling – som följt på en större öppenhet gentemot utlandet – har skapat en förhållandevis välmående medelklass, som snabbt tagit till sig de nya produkter och tekniker västvärlden har att erbjuda.

Den lockande marknaden

När man promenerar längs shoppinggatorna i Peking eller Shanghai är detta uppenbart; var och varannan affär erbjuder mobiltelefoner eller tillbehör. Det är heller ingen slump att Motorolas största affär i hela världen finns på en affärsgata i Shanghai.

Vid en närmare titt i skyltfönster och montrar är det också uppenbart vilka vinnarna är – Ericssons, Nokias och Motorolas varumärken dominerar.

Hur man än ser på siffrorna är Kina en gigantisk mobilmarknad. Idag har bara runt fem procent av Kinas invånare mobiltelefon. Med en befolkning på runt 1,3 miljarder människor betyder det ändå 65 miljoner användare.

Tillväxten på den kinesiska marknaden är ännu mer häpnadsväckande. Mellan en och två miljoner kineser tecknar nya mobilteleabonnemang – varje månad. Som jämförelse kan nämnas att Telia idag har runt 4,3 miljoner abonnenter i hela Norden.

Billig genväg

Kinesernas kärleksaffär med mobiltelefonin är lätt att förstå. Trots kraftig utbyggnad har Kina fortfarande bara 138 miljoner fasta telefonlinjer och väntan på ett abonnemang kan vara lång. Dessutom finns ingen vana i att använda en fast telefonförbindelse, som på många västerländska marknader.

Dessutom är mobiltelefoni relativt billigt i Kina. Anslutningsavgiften för ett mobilabonnemang ligger runt hälften av kostnaden för att få en fast linje installerad.

En ny mobiltelefon av enklare modell kan fås för mellan 500 och 1.500 kronor.

Vid slutet av det här året väntas Kina ha runt 73 miljoner mobilanvändare, en uppgång på nästan 75 procent från 1999. Fram till år 2005 kan antalet ha vuxit till mellan 200 och 250 miljoner användare, vilket skulle utgöra runt en femtedel av världens totala antal mobiltelefonanvändare. Osäkerheten är stor både vad gäller prognoser och statistik i Kina, men alla bedömare är dock överens om att tillväxten kommer att fortsätta att vara fenomenal.

Hoten

Den enda egentliga risken är ett abrupt slut på Kinas spektakulära ekonomiska tillväxt. De senaste åren har en tvåsiffrig tillväxttakt varit vanlig. Men sviktande världskonjunktur, akuta miljöproblem eller svällande sociala orättvisor kan sätta käppar i hjulet för en fortsatt snabb utveckling.

Den snabba tillväxten i ekonomin och framväxten av en kinesisk medelklass ligger bakom de optimistiska prognoserna för mobiltelefonin de kommande åren. Men Kina är fortfarande ett av världens fattigare länder och det relativa välståndet i de större städerna och avsaknaden av kåkstäder ger en missvisande bild. Fortfarande krävs tillstånd av polisen för att få flytta, och inflyttningen till städerna är kontrollerad. Mycket av fattigdomen hålls alltså kvar på landsbygden i form av undersysselsatta bönder, vars prioritet är att få mat för dagen, inte en mobiltelefon.

Det här gör att tillväxten för mobiltelefonin kommer att avta om några år och istället lägga sig i linje med tillväxten i ekonomin.

“Vi tror att en penetrationsgrad på drygt 20 procent kan nås med nuvarande tillväxttakt, men sedan kommer den att plana ut”, säger Wu Weihong, vice VD på China Mobile i provinsen Jiangsu. China Mobile är Kinas största mobiloperatör.

Analytiker i Hong Kong och Singapore, som följer den kinesiska telemarknaden, gör liknande bedömningar även om en del tror att penetrationsgraden kan nå hela 30 procent innan tillväxten mattas. Några västerländska nivåer på över 50 procent ska man inte hoppas på.

Kineserna tycker dessutom om att använda mobiltelefonen. Den genomsnittliga intäkten per användare (så kallad ARPU) faller visserligen kraftigt i Kina allteftersom marknaden mognar och priserna faller, men den snabba tillväxten av abonnenter kompenserar mer än väl för detta. China Mobile ökade vinsten efter skatt första halvåret med 118 procent till tio miljarder kronor samtidigt som ARPU föll 25 procent till runt 300 kronor per månad och användare.

Andra faktorer som driver på tillväxten är kontantkort, alltså förbetalt mobiltelefonerande, och ökad konkurrens på operatörssidan. Idag utgör kontantkort runt 12 procent av marknaden, men andelen växer snabbt och är en starkt bidragande orsak till den fallande intäkten per kund.

Ökad konkurrens

Länge var China Mobile dominanten på mobilmarknaden, men sedan China Unicom skapades har konkurrensen ökat markant, framför allt på prissidan. China Unicom är idag Kinas näst största mobiloperatör. Både China Mobile och China Unicom är börsnoterade, men kontrolleras av staten.

Dessutom skapar Kinas väntade inträde i världshandelsorganisationen WTO möjligheter för utländska telekomoperatörer att ta sig in. Telemarknaden har hittills varit helt stängd för utlänningar, men om tre år väntas utländska företag få köpa upp till 49 procent i kinesiska operatörsbolag. Kontrollen skulle alltså fortfarande finnas kvar hos den kinesiska staten.

Häromveckan köpte världens största mobiloperatör Vodafone 2 procent av China Mobile för runt 25 miljarder kronor och bolagen ska samarbeta strategiskt. Avtalet är en milstolpe, enligt bedömare, och startskottet för ytterligare utländsk närvaro på operatörssidan i Kina.

Godis för Ericsson och Nokia

För de stora globala tillverkarna av mobiltelefoner och infrastruktur, i synnerhet Ericsson och Nokia, har Kina varit en veritabel godisbutik de senaste åren, och inget tyder på att det kommer ändra sig. Kina är nu Ericssons andra största marknad totalt sett efter USA. Förra året sålde Ericsson för knappt 20 miljarder kronor i Kina, eller runt nio procent av den totala omsättningen. Frågan är egentligen inte om – utan när – Kina tar platsen som Ericssons största marknad. För Nokia är Kina ännu viktigare med 12 procent av försäljningen, eller 20 miljarder kronor, förra året.

Mönstret i Kina är detsamma som i resten av världen, Nokia regerar på marknaden för mobiltelefoner och Ericsson styr och ställer på marknaden för mobilsystem. Medan Ericsson har 44 procent på marknaden för mobil infrastruktur mot 19 procent för Motorola och 18 procent för Nokia är situationen den omvända för telefoner. Där har Nokia och Motorola runt 30 procent vardera och Ericsson cirka 12 procent.

Statistiken för mobiltelefoner i Kina är behäftad med rätt stor osäkerhet, och prognoser över försäljning och marknadsandelar fluktuerar kraftigt. I år väntas dock runt 40 miljoner mobiltelefoner säljas och nästa år mellan 55 och 60 miljoner.

Systemsidan är mer ryckig på grund av det lilla antalet beställare, men tillväxten är god även där. China Mobile skrev i sin halvårsrapport att bolaget kommer att investera runt 35 miljarder kronor per år de kommande tre åren. Hälften ska gå till utbyggnad och uppgradering av mobilnäten.

Till skillnad från marknaden i Västeuropa och USA är den kinesiska marknaden långt ifrån mättad på dagens system. Bedömare på Ericsson och Motorola tror att efterfrågan på andra generationens infrastruktursystem inte kommer att nå sin topp förrän om tre år.

Mobilt internet

Det betyder inte att internet på mobiltelefonen går Kina spårlöst förbi, tvärtom. Internettjänster via mobiltelefonen har varit tillgängliga sedan i våras. Men intresset bland konsumenterna har varit svalt, liksom på många andra håll i världen.

Förutsättningarna för att mobilt internet ska få ett stort genomslag i Kina är stora. Att ha en egen dator hemma kommer nämligen att förbli en dröm för merparten av befolkningen under en överskådlig tid, delvis beroende på trångboddheten.

Samtidigt räknar telefontillverkarna med att 90 procent av alla mobiltelefoner som säljs i Kina 2003 kommer att ha tillgång till internet.

Myndigheterna och mobiloperatörerna försöker energiskt att öka intresset för mobilt internet. Det har lett till att internetaccess via mobiltelefonen i stort sett kommer att vara gratis delar av nästa år. Idag finns endast något tiotusental användare, vilket gör att den officiella prognosen om 1,4 miljoner användare vid årets slut ter sig väl optimistisk. Bristen på webbsidor som är anpassade för mobiltelefonen är också skriande även om Kinas två största internetbolag, sina.com och sohu.com, båda har lanserat en del tjänster.

Politisk styrning

Kina är inte bara en gigantisk marknad. Det är också ett mycket politiskt land. Goda kontakter är därför avgörande för de stora leverantörerna av telekomutrustning. Marknadsnoteringar och konkurrens till trots styrs teleoperatörerna i slutändan ändå från det mäktiga ministeriet för informationsindustri.

Lokal produktion

För att främja inhemsk produktion måste all tillverkning ske i samriskföretag med lokala kinesiska partners. Och det finns tuffa krav, som hela tiden skärps, på hur mycket av komponenterna till mobiltelefoner och mobilsystem som ska köpas i Kina av lokala underleverantörer. Det här har fört med sig att Ericsson nu har en ansenlig export från Kina av bland annat telefoner. Förra året exporterade Ericsson till Kina för nästan 1,5 miljarder dollar. Ericsson har tre fabriker i Kina som gör telefoner och mobilsystem. Totalt sysselsätter Ericsson runt 4.500 personer i Kina, och i Shanghai har företaget en utvecklings- och forskningsenhet som expanderar starkt.

Ericssons viktigaste samarbetspartner är Kinas största elektronikföretag, Panda. Tillsammans med Panda driver Ericsson två fabriker i Nanjing i mellersta Kina. Panda marknadsför dessutom telefoner som bygger på vissa Ericssonmodeller, under Pandas varumärke.