Klokt överge negativ ränta

Riksbankschef Stefan Ingves indikerade i oktober att han ser risker med att ha negativa räntor under allt för lång tid. Det framgår dock inte vad som bidragit till att han nu driver den tesen. Förutsättningarna har inte förändrats nämnvärt i närtid och det är därför svårt att se att det skulle vara mer riskfyllt med negativ ränta idag än för till exempel ett år sedan då konjunkturen var urstark. På senare tid har bostadsmarknaden stabiliserats och kronan har stärkts något.

Debatten om minusräntans negativa effekter har dock tagit fart under senhösten, inte minst bland centralbanker. Även om det är svårt att se skälen till att Riksbanken byter fot nu, annat än att tiden har gått, så är det enligt min bedömning ett klokt beslut.

Negativa räntor får märkliga effekter och risken är att priset på sikt blir högt. Inte minst riskerar det att skapa klyftor i samhället som leder till politisk instabilitet och svårigheter att fatta långsiktigt kloka ekonomiska beslut. De som redan har bostäder och andra tillgångsvärden, insiders, gynnas på bekostnad av de som inte har, outsiders. Till viss del handlar det om generationsklyftor, där unga får allt svårare att ta sig in på marknaderna.

Det stora kapitalet på finansmarknaderna är pensionsfonderna och de har lovat pensionsspararna avkastning. De senaste åren har bolagen kunnat leverera en god sådan då räntorna har fallit och tillgångspriserna stigit, men det beror i mångt och mycket på den expansiva politik centralbanker har fört. Det räcker antagligen att räntorna stabiliseras eller att vi får en större sättning på aktiemarknaden för att systemet ska hamna under press. Det samtidigt som allt fler personer är i eller nära pensionsåldern.

Låga räntor har även drivit på hushållens skuldsättning och därmed bostadspriserna. Snabbt stigande tillgångspriser utgör en risk, även om det är svårt att säga vad som ska få priserna att falla kraftigt i närtid.

För svensk del har den expansiva politiken även inneburit att kronan försvagats markant. Om man korrigerar för hur marknadsandelarna för svensk export ser ut och använder den handelsviktade växelkursen har kronan försvagats med hela 16 procent från början av 2014 till slutet av 2018. En period då svensk ekonomi utvecklades starkt både vad gäller tillväxt och sysselsättning, men också en tid då de offentliga finanserna varit mycket goda. Alla dessa tre parametrar talar för en stark växelkurs, men kronan har försvagats kraftigt mycket på grund av den extrema räntepolitik Riksbanken har fört.  

I Danmark är kopplingen till euroområdet via växelkursen ännu starkare än i Sverige. Danska centralbanken följer de europeiska mer eller mindre fullt ut för att hålla den danska kronan intakt. Det har inneburit att styrräntan nu är så låg att även privatpersoner möter negativa räntor såväl när de sparar som lånar. För att inte skuldsättningen ska skena har regelverken skärpts. Det gör det möjligt för den danska centralbanken att fortsätta att hålla räntan på minus. Finansmarknaderna räknar med det under överskådlig tid och tolkar minusränta som det nya normala i Danmark.

I euroområdet har bankerna mött negativ ränta sedan 2014. Svaga konjunkturutsikter fick den europeiska centralbanken, ECB, att sänka räntan ytterligare några räntepunkter i september. Även om ECB:s nytillträdda chef Christine Lagarde har signalerat att penningpolitiken inte kan göra så mycket mer lär det dröja länge innan ECB kommer bort från minusränta. Konjunktur och tillgångsvärden hålls därmed fortsatt under armarna medan riskerna ökar allt mer på sikt.

För tillfället har Riksbanken kastat in handduken och till viss del gett upp inflationsmålet, men säg den centralbank som vågar stå fast vid det när konjunkturen viker och pressen på den tilltar. Var beredd på att finansmarknaderna snabbt kan prissätta nya sänkningar om lågkonjunkturen blir mer kännbar och förtroendet för inflationsmålspolitiken rämnar.

PS Tillfällig lättnad i risktagandet stöttar inte minst aktiemarknaden. Men det är för tidigt att ropa hej. Räkna med att såväl Brexit som handelskonflikten kan skapa osäkerhet även under nästa år.