Kommentar: Greenspans sänkning räddar inte börsen

Finansmarknaderna i USA är helt ense om att den amerikanska centralbanken sänker räntan vid sitt ordinarie möte på tisdag. Aktörerna är också ense om att det blir en sänkning med minst 0,5 procentenheter. Den senaste tiden verkar det som om alltfler till och med har börjat tro på en sänkning med ända upp till 0,75 procentenheter. Det reflekteras inte minst i de fallande marknadsräntorna i USA den senaste tiden.

Men det finns starka argument emot en så kraftig sänkning. Federal Reserve har konsekvent stenhårt hållit fast vid att USA inte befinner sig i recession. En så kraftig höjning som 0,75 procentenheter skulle vara ett avsteg från linjen med likformiga, kontinuerliga sänkningar som Fed hittills i år har följt. Det skulle indikera att problemen nu är betydligt värre än Fed-chefen Alan Greenspan hittills har kommunicerat.

I februari sade han i sitt tal inför kongressen att den nedgång som USA just nu genomgår kan visa sig vara lika kort som brant.

”När vi senast hade möte var frågan om huruvida den avtagande efterfrågan skulle övergå till negativ tillväxt. Så har det inte blivit, under februari har nedgången inte fördjupats utan snarare planat ut”, sade i onsdags Federal Reserves kommittéledamot William Poole i en intervju.

Den senaste tidens statistik indikerar att den amerikanska ekonomin fortsätter att växa, om än i ett långsamt tempo. Många siffror är också spretiga, exempelvis föll detaljhandelsförsäljningen något mellan januari och februari i år, men tillsammans uppvisar årets två första månader en svag ökning.

Det värsta är att det kanske inte spelar någon roll vad Greenspan gör längre. Man kan konstatera att de två räntesänkningarna hittills i år, med totalt en procentenhet, inte har haft någon större effekt. Åtminstone inte på de amerikanska börserna. Det är inte heller bara ”Silicon Street”, det vill säga IT-företagen som är noterade på Nasdaq, som faller, utan även bolag inom den ”gamla” ekonomin.

Det breda amerikanska aktieindex som kallas Wilshire 5000, och innefattar de flesta börsnoterade bolag i Nordamerika, har hittills i år fallit med 9,5 procent. Dow Jones, som präglas av större industriföretag, har fallit med 5,6 procent de senaste två månaderna. Trots räntesänkningar.

Och ju längre kursraset pågår desto svårare blir det för Federal Reserve att få grepp om situationen. Det blir en psykologisk negativ effekt som innebär att många företag, som kanske inte har problem i dagsläget, undviker investeringar därför att osäkerheten är så stor just nu. Därmed bidrar de till att sänka tillväxttakten och misstron.

Giganter som mjukvarubolaget Oracle i USA och Ericsson i Sverige hänvisar allt oftare till den ekonomiska osäkerheten och har inte mycket mer att tillägga själva. De visar tydligt att de inte har grepp om situationen och det skrämmer investerare än mer.

Mycket tyder på att aktiekurserna inte har nått botten alls. Många fonder kan fortfarande minska sina innehav i aktier till förmån för obligationer, vilket innebär att de kan komma att sälja ut en hel del aktier framöver.

Samtidigt ryktas det enligt den amerikanska nättidningen TheStreet.com om ett ökat säljtryck från japanska investerare som vill casha hem det som går innan det är för sent. Med tanke på den inhemska japanska ekonomins eviga golgatavandring är det förståeligt om de vill rädda vad som räddas kan. Är det något som japanerna har lärt sig de senaste 10 åren är det att det kan alltid bli sämre, mycket sämre, innan det blir bättre.

De breda aktieindexen, har som nämnts ovan visserligen fallit, men inte så mycket att botten kan betraktas som nådd. Tvärtom. Och som det ser ut nu kan inga räntesänkningar stoppa det fortsatta fallet. Oavsett om Greenspan sänker med 0,5 eller 0,75 procentenheter kan det tolkas negativt.

I det första fallet är det mindre än många hoppats, i det andra fallet blir det en skrämmande indikator på tillståndet i riket. Men det troligaste scenariot är att han sänker med 0,5 procent och att marknadens omedelbara reaktion uteblir ellet blir negativ.