Kommentar: Vattenfalls moment 22

Vattenfalls tyska och polska äventyr är inte en angelägenhet bara för miljöaktivister som misstror brunkol. Äventyret kostar också en ansenlig mängd pengar. Återigen står det klart att det är orimligt att hindra Vattenfall från att använda aktiemarknaden som finansieringskälla.

Moderaternas talesman i näringslivspolitiska frågor Per Westberg beskriver utvecklingen i Vattenfall som ett moment 22. Vattenfall vill växa men förbjuds att finansiera expansionen med eget kapital.

”Det allra naturligaste vore om man lät Vattenfall växa med en stärkt balansräkning. Nu pressas bolaget att ta stora lån till dyra upplåningskostnader”, säger Per Westberg.

”Jag är övertygad om att den sittande regeringen till slut tvingas släppa Vattenfall till aktiemarknaden.”

Budskapet från den moderata näringspolitikern borde vara ganska okontroversiellt. Affärstidningen Affärsvärlden analyserar Vattenfall i onsdagens nummer. Genomgången är saklig. Slusatsen den enda möjliga: Vattenfall behöver stärka balansräkningen med eget kapital.

Kreditvärdighetsinstitutet Standard & Poors pressmeddelande från den 28 september kan tolkas som hård kritik över den situation Vattenfall hamnat i, även om bolaget knappast håller med. S&P:s oro gäller inte bara de finansiella konsekvenserna av att Vattenfall, efter amerikanska Mirants avhopp, inte får tillgång till det kassaflöde som genereras från 2,2 miljoner tyska Bewag-kunder.

S&P varnar även för risken att Vattenfall och amerikanska Mirant hamnar i konflikt även när det gäller ägandet i de två andra kraftbolagen Veag och Laubag. Mirant har option på 43,7 procent respektive 32,5 procent i bolagen. Utnyttjas optionerna reduceras visserligen Vattenfalls skulder, men S&P tycker att det vore än värre om Vattenfall blir av med både kassaflöde och kontroll över dessa enheter. Då blir det inte mycket kvar av Vattenfalls tyska och polska ambitioner, skriver S&P. Följden blir att problemet med för stora krafttillgångar och för få kunder förstärks.

Vattenfalls nettoskuldsättningen uppgick vid halvårsskiftet till 77 miljarder kronor, en ökning med 35 miljarder kronor på ett år. Soliditeten har samtidigt fallit till 28 procent. Vid årsskiftet 1999/2000 låg soliditeten på 42 procent.

Målsättningen har varit att tillsammans med amerikanska Mirant skapa en svensk kraftjätte med stor verksmahet i Tyskland och Polen. Jätten skulle få en omsättning på omkring 100 miljarder kronor, en försäljning av el på 180 TWh och sex miljoner kunder. Bara fyra koncerner i Europa är större: franska EDF, de två tyskarna RWE och Eon samt italienska Enel.

Men samtliga konkurrenter har idag väsentligt högre kreditvärdighet än Vattenfall.

”Det är svårt att förstå varför Vattenfall ska agera utifrån ett underläge. Väntar svenska staten för länge med att agera är risken bara att bolaget till slut hamnar i utländska händer, precis som Sydkraft och Birka”, säger Per Westberg.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Envar Holding AB
Annons från AMF