Konjunktur: Den stora räntefrågan

För riksbankens del ligger en eventuell räntesänkning en bitframåt i tiden. Det var ju inte länge sedan räntan sänktes från3,15 till 2,9 procent. Men enligt en enkät från SIX MarketEstimates kommer räntan att sänkas mer. Enligt den liggergenomsnittsprognosen för reporäntan i juli ligger på 2,75procent. Enligt samma enkät väntas den europeiska centralbanken(ECB) sänka styrräntan från 3,0 till 2,75 procent under denärmaste månaderna. För ECB:s del är det många som tror attsänkningen kommer redan idag, torsdag.Uppfattningarna om styrräntorna skiljer sig dock ovanligt mycketåt just nu. Och det är inte så konstigt.Konjunktursignalerna är splittrade och dessutom är det svårareän vanligt att tolka de penningpolitiska signalerna. Deneuropeiska centralbankens (ECB) historia är så kort att det äromöjligt att veta hur signalerna inför en ränteförändring kommeratt se ut. ECB har ju hållit räntan på tre procent ända sedanEMU drogs igång vid årsskiftet.

I den senaste månadsrapporten var budskapet visserligen myckettydligt. Då såg ECB ingen anledning att ändra penningpolitikensinriktning. Men sedan dess har det ju tillkommit ny informationsom i någon mån ändrar bilden. Vissa menar också att olikauttalanden från ECB under den senaste tiden tyder på att de kantänka sig att sänka räntan.Riksbanken har tidigare varit mycket mån om att vara tydlig. Mensedan den nya direktionen tillträdde vid årsskiftet har detblivit svårare att förutse vad riksbanken tänker göra.Tidigare var det ju alltid riksbankschef Urban Bäckström ellervice riksbankschef Lars Heikensten som gjorde så kalladepolicyuttalanden. Nu finns det sex olika direktionsmedlemmar somalla både kan uttala sig om och rösta om penningpolitiken. Detinnebär att man inte kan vara lika säker på vad varje uttalandebetyder. Och det är inte alls säkert att de tycker lika. Ifebruari, när reporäntan sänktes från 3,4 till 3,15 procent,tyckte en ledamot av direktionen att man borde ha avvaktat medatt sänka räntan. Ytterligare en räntesänkning innebär kanskeatt meningarna nu går isär ännu mer.Att försöka utröna vad riksbanken tänker göra med reporäntangenom att tolka deras uttalanden har alltså blivit litet merkomplicerat än tidigare.

Ränteargumenten

Hur ser de grundläggande argumenten för och emot lägre räntorut? Inflationen i EMU-länderna ligger strax under en procent ochenligt ECB:s mål ska den ligga mellan noll och två procent. Dettalar för oförändrade räntor. Men det är mycket möjligt attinflationen nu är i botten och stiger svagt framöver. Euron harju försvagats en hel del mot dollarn sedan årsskiftet. Detinnebär en risk för att stigande importpriser drar uppinflationen. Att oljepriserna har stigit från tio till femtondollar under den senaste månaden kan också slå igenom påkonsumentpriserna så småningom.Dessutom minskar eurons försvagning behovet av lägre räntor.Enligt beräkningar av OECD motsvarar den handelsvägdaförsvagningen på över fem procent sedan årsskiftet en lika storstimulanseffekt som en räntesänkning med 0,75 procentenheter.Mot en räntesänkning talar också att penningmängden iEMU-länderna har fortsatt att växa något snabbare än målet på4,5 procent. I februari var penningmängden (M3) 5,2 procentstörre än samma månad förra året. ECB tittar framför allt på dettre månaders glidande medelvärdet och det låg i februari straxöver fem procent.

Det som talar för sänkta räntor är förstås risken för en svagarekonjunktur som i sin tur skulle ge lägre prisökningar. Det finnsvisserligen tecken på att industrikonjunkturen, som harförsvagats i spåren av Asienkrisen, är på väg att vända uppåtigen. Men särskilt i EMU-länderna är signalerna blandade ochkonjunkturen i både Tyskland och Italien ser betydligt svagareut än i EMU-länderna som helhet. Möjligen har den svaga tyskaekonomin präglat bilden av hela EMU-området väl mycket.Den som nöjer sig med att följa den tyska ekonomin får just nuen alldeles för pessimistisk bild av utvecklingen. IEU-kommissionens nya prognos spås den tyska ekonomin bara växamed 1,7 procent i år. Tillväxten i hela EMU-området väntas liggapå 2,2 procent. Under den senaste tiden har det dock kommitsignaler om en oväntat svag industrikonjunktur både i Tysklandoch Frankrike och i värsta fall är det ett tecken på att densvaga utvecklingen i Tyskland håller på att smitta av sig påresten av EMU-länderna.

Ny fart

I Sverige tyder de senaste signalerna dock på att konjunkturenblir fortsatt stark. Bilförsäljningen har fått ny fart och ökadei mars med 26 procent från samma månad förra året.Föreningssparbankens så kallade inköpschefsindex visar attindustrikonjunkturen fortsatte att stärkas för tredje månaden iföljd i mars. Inledningen av 1999 har varit stark ochtillsammans med den höga tillväxten under sista kvartalet förraåret innebär det att tillväxten under 1999 kan bli högre änmånga tror. Ekonomerna på Hagströmer & Qviberg räknar med att fårevidera upp sin tillväxtprognos på 2,4 procent för 1999 rejält.Riksbanken har uppenbarligen en betydligt mer pessimistisk synpå konjunkturen. Dessutom menar vissa att inflationen trotshyggliga konjunkturutsikter kommer att bli så låg att det finnsutrymme för sänkta räntor. Därför kanske riksbanken trots alltsänker reporäntan ännu en gång.