Konjunktur: God svensk konjunktur

Den svenska konjunkturen kännetecknas för närvarande av stark efterfrågan och stigande sysselsättning. Därmed saknas inte argument för en räntehöjning.

Förra veckans konjunkturbarometer för tredje kvartalet i år visade på en viss dämpning av tillväxttakten inom svenskt näringsliv men fortfarande är orderböckerna välfyllda och de flesta företag räknar med att försäljningen ska fortsätta att stiga framöver.

Det som framför allt imponerar är bredden i uppgången. I stort sett varje undersökt delbransch redovisar ökad aktivitet och stigande sysselsättning. Bristen på personal stiger trots detta i måttlig takt, vilket är goda nyheter för duvorna i riksbanksledningen. Men företagens optimistiska sysselsättningsplaner talar för att bristsituationen kommer att bli mer besvärande framöver.

Orderingången mattas något

Inom industrin steg visserligen orderingången något mindre än väntat men orderstockarna är för närvarande på nivåer som endast överträffats under enstaka år under den senaste 25-års perioden. Dessutom borgar den svaga kronan för att de svenska industriföretagens konkurrenskraft är fortsatt god den närmaste tiden, framför allt utanför eurozonen. I byggsektorn blir tecknen på återhämtning allt tydligare då både byggandet och stocken av antagna anbud ökar kraftigt. Dessutom har byggföretagen anställt ny personal i större omfattning än väntat, vilket bidragit till att resursbristen inte är lika påtaglig som tidigare. Fortfarande anger dock nära en tredjedel av byggföretagen bristen på personal som en trång sektor för ytterligare expansion.

Nya framgångar

Även hushållen fortsätter att konsumera i hög takt och detaljhandeln, med undantag för bilhandel, redovisar nya försäljningsframgångar. För bilhandeln spökar sannolikt de senaste årens kraftiga försäljningsökningar samt den ökade privatimporten av bilar. I konsultsektorn samt inom partihandeln är efterfrågeläget fortsatt starkt och utvecklingen har varit stabil sedan slutet av 1996. Undantaget är IT-konsulterna (se artikel på sidan 9).

Hoten mot en fortsatt stabil tillväxt ligger liksom tidigare framför allt på kapacitetssidan. Bristen på personal steg i industrin och över hälften av industriföretagen upplever någon form av kapacitetsrestriktion.

Riksbankens mått

Bristtalen i konjunkturbarometern har i debatten framhållits som avgörande för riksbankens räntepolicy framöver. En tolkning av resultaten från den senaste barometern har varit att riksbanken nu inte behöver höja räntan i december.

Affärsvärlden tror ändå inte att en räntehöjning är utesluten. Bristtalen, inom industri och byggsektor, har nu successivt stigit under de senaste sex kvartalen och bitit sig kvar på höga nivåer i stora delar av tjänstesektorn. Detta, parat med de expansiva sysselsättningsplanerna talar för att riksbanken borde höja räntorna redan i december för att undvika en rejäl överhettningsbrasa med stigande löneinflation.

Mot detta talar fortsatt återhållsamma prishöjningar av företagen och lågt ställda inflationsförväntningar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.