Konjunktur: Inflationen testas

Under de senaste åren har inflationen hela tiden blivit mycket lägre än väntat. Det gäller inte bara i Sverige utan även i USA och på andra håll. Inom EMU har de snabbväxande perifera länderna trots räntesänkningarna i samband med EMU-starten kunnat bibehålla en låg inflation. Det har pratats mycket om att det är ökande konkurrens, internationalisering och internet som håller prisökningarna nere. Snabbare produktivitetstillväxt antas också göra det lättare att uppnå hög tillväxt med låg inflation. Det ligger säkert någonting i detta. Inflationsbenägenheten är troligen lägre än under 1980-talet.

Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det åtminstone delvis är tillfälliga faktorer som har hållit inflationen nere under de senaste åren. Asienkrisen fick till exempel inte så allvarliga effekter på den reala tillväxten i OECD-länderna, men betydde en hel del för att hålla inflationen nere.

Obalanserad tillväxt

Att tillväxten har varit ganska osynkroniserad under 1990-talet har nog också betytt en del. När Europa hade högkonjunktur i början av 1990-talet hade USA lågkonjunktur. När USA fick upp farten mattades ekonomierna i Europa. Under senare delen av 1990-talet innebar strävan att klara kraven för att komma med i EMU att finanspolitiken blev stram. Det innebar att den starka tillväxten i USA i någon mån balanserades av en svagare utveckling i Europa. Sedan kom Asienkrisen. Men nu ser det ut som om större delen av världen samtidigt är på väg uppåt igen.

Det är visserligen möjligt att den osynkroniserade utvecklingen fortsätter. Enligt OECD blir tillväxten i år bara en aning högre än förra årets 2,8 procent. Och nästa år mattas den till och med litet grand till 2,6 procent. Det beror på att den amerikanska ekonomin till slut saktar in litet grand och “bara” växer med tre procent i år och med drygt två procent nästa år. EU-länderna väntas däremot få en stabil tillväxt på strax under tre procent både i år och nästa år.

Men att den amerikanska ekonomin ska mattas har man sagt många gånger och än så länge syns inga övertygande tecken på det. De allra senaste konjunktursignalerna tyder tvärtom på att den starka tillväxten fortsätter ett tag till. Decembersiffrorna från USA visade tvärtom att sysselsättningen ännu en gång steg mycket mer än väntat.

Konjunktursignalerna i Europa pekar också mot en fortsatt förstärkning av konjunkturen i år. Till skillnad från förra året när särskilt Tyskland levererade ständiga besvikelser har det nya året inletts med en rad mycket positiva signaler. I förra veckan rapporterades till exempel att orderingången till industrin ökade mer än väntat i november och att arbetslösheten föll mer än väntat i december.

Även i Sverige pekar de senaste signalerna mot en fortsatt stark konjunktur. Allt talar för att den privata konsumtionen fortsätter att öka i snabb takt. Under tredje kvartalet förra året var ökningstakten den högsta sedan 1987 och detaljhandel och bilförsäljning har fortsatt att öka i snabb takt under fjärde kvartalet. Sparbankernas så kallade inköpschefsindex, som är en av de första indikatorerna för december, talar för en fortsatt uppgång inom industrin. Indexet vände då uppåt efter en viss nedgång under hösten.

Det är möjligt att tillväxten i år blir betydligt starkare än vad OECD förutspår. Då blir det mycket intressant att se om den låga inflationen kan bita sig fast.