Kraft i konjunkturen

Under den senaste månaden har det presenterats statistik som skulle kunna tolkas som att en mer markant avmattning av den svenska konjunkturen är att vänta. Vid en närmare granskning visar sig dock det mesta vara byggt på förhastade slutsatser. Fortfarande är efterfrågeläget starkt och en lugnare utveckling i USA kompenseras till stor del av fortsatt god fart i den europeiska industrikonjunkturen. En omorientering i världen mot lättare penningpolitik, understödd av den amerikanska räntesänkningen samt minskad inflationsoro, gör också att den svenska riksbanken inte längre väntas höja räntorna ytterligare.

Först ut i raden av statistik med utfall i underkant av förväntningarna var konjunkturbarometern som presenterades i slutet av december. I denna föll den så kallade konfidensindikatorn, ett samlat mått på tillförsikten inom industrin, kraftigt. Än mer alarmerande var dock att orderingången från exportmarknaden föll för första gången sedan Asienkrisens dagar. Ett fåtal branscher stod för större delen av orderbortfallet. I övriga branscher stiger efterfrågan fortfarande, om än i något lugnare takt än tidigare. Dessutom är företagens bedömningar av orderläget fortsatt övervägande positiva, något som bland annat visar sig i de expansiva produktionsplanerna.

Pressad bilindustri

Det stora omslaget i november beror i hög grad på fortsatta svårigheter för bilindustrin samt en svagare orderingång än väntat inom teleproduktindustrin. Bilindustrin pressas av en vikande efterfrågan på den nordamerikanska marknaden. Det är något som kan väntas bestå ännu en tid. För teleproduktindustrin är det mer troliga att den svaga orderingången beror på tillfälliga faktorer och att efterfrågan åter kommer att skjuta fart under de närmaste månaderna.

Dessutom var optimismen påfallande stor i övriga undersökta delar av näringslivet, med två stora undantag: klädhandel samt bilhandel. För klädhandeln förklaras utvecklingen av det milda vädret medan bilhandeln av allt att döma mött en avtagande efterfrågan efter de senaste årens rekordförsäljning. Resterande delar av detaljhandeln redovisar, enligt barometern, betydande försäljningsökningar. Till detta ska läggas en fortsatt snabb återhämtning inom byggsektorn. Och när byggandet tar fart genererar detta i sin tur betydande efterfrågan i flera andra branscher, inte minst inom delar av råvaruindustrin.

Fortsatt konsumtionsökning

En annan orosfaktor som lyfts fram är en allt mer utbredd pessimism bland de svenska hushållen. I förra veckans redovisning av hushållens förväntningar på ekonomin föll dessa kraftigt. Det som försämrades var dock hushållens förväntningar på den svenska ekonomin. Vad gäller den egna hushållsekonomin var de i princip oförändrat optimistiska enligt konjunkturinstitutets (KI) egna beräkningar. KI väger regelmässigt samman de frågor som berör hushållens egna ekonomiska situation och de planer hushållen har på att införskaffa kapitalvaror, som exempelvis bilar.

Detta “mikroindex” har sjunkit mycket lite under de senaste månaderna och ligger på ungefär samma nivå som ett år tidigare, en nivå som för ett år sedan uttolkades som en stark framtidsoptimism bland hushållen. Under senare år har detta “mikroindex” också visat sig vara en tillförlitlig indikator på hushållens konsumtionsvilja, enligt Johan Samuelsson på KI.Att hushållens förväntningar om den svenska ekonomin föll tillbaka torde till stor del bero på en allmänt dämpad stämning till följd av höstens turbulens på börsen och oron kring framför allt den amerikanska ekonomin.

För en fortsatt snabb konsumtionsökning talar stigande inkomster, bland annat till följd av skattesänkningarna, en fortsatt låg ränta samt inte minst den snabbt stigande sysselsättningen.

En annan orosfaktor för svensk ekonomi är dämpningen av den amerikanska konjunkturen. Den svenska exporten går dock huvudsakligen till Europa där konjunkturen har fortsatt att utvecklas positivt. Visserligen kan påverkan från USA komma att dra ner tillväxten något även i Europa, men samtidigt har oljepriset sjunkit och euron äntligen påbörjat sin vandring uppåt. Detta öppnar i sin tur för räntesänkningar även från den europeiska centralbankens sida, om det skulle visa sig att konjunkturen mattas av även här.

Svagare dollar

En svagare dollar och sjunkande oljepriser har också klart positiva återverkningar på det svenska bytesförhållandet (terms-of-trade) då en stor del av den svenska importen är prissatt i dollar. Detta skulle bidra till att minska inflationsimpulserna i svensk ekonomi. Analytikerna på finansmarknaden räknar inte heller längre med några nya räntehöjningar från riksbankens sida.

Sammantaget ger detta bilden av en fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi. Något som skulle kunna förändra bilden är en regelrätt recession i USA med spridningseffekter globalt. Det är dock förhastat att, som vissa bedömare, redan nu dra sådana slutsatser för den amerikanska ekonomin. Fortsatta räntesänkningar, en svagare dollar och lägre oljepriser kan betyda att vi kommer att se en återhämtning i USA redan mot slutet av detta år.